Politikerna i Västra Götaland är lite besvikna. Utökningen av vårdcentraler skulle medföra att trycket på sjukhusen skulle minska var tanken. Resultatet har blivit det motsatta, med fler remisser till specialistvården. Detta kan vara ett tecken på att patienterna i regionen äntligen har fått möjlighet att få den vård de behöver.
Det tycker inte den numera pensionerade läkaren Christer Enkvist. I en lång intervju med P4 Väst får han möjlighet att breda ut sig om riskerna med alltför mycket vård och alltför många läkare. Hans tes är att vi idag har ett överskott av läkare, som för att sysselsätta sig hittar den ena eller andra åkomman att behandla. Christer Enkvist anser därför att samhället bara ska ha det antal läkare som behövs för att tillgodose det basala vårdbehovet och inga mer.
Begränsningar av vården har varit praxis under lång tid. Många sjukdomar och åkommor är inte omedelbart dödande, och har därför prioriterats lågt. Människor har tidigare fått leva i åratal med svåra smärtor från dåliga höfter eller halvblinda från gråstarr. I stora delar av landet har det här blivit bättre. Idag är det istället bland annat överviktsoperationer som ransoneras i flera landsting.
Det är rimligt att tänka igenom vilka sjukdomar och åkommor som ska behandlas av den offentligt vården. Det kanske inte är möjligt att ta hand om exakt allt och alla. Christer Enkvist raljerar bland annat över en 19-årig man som krävde att få träffa en läkare efter att ha fått ont i armbågen när han torkade håret. Alla kan nog hålla med om att han troligen inte behövde träffa läkare i den gemensamt finansierade vården. Att en del missbedömer sitt vårdbehov får däremot inte förväxlas med att alla gör det.
Västra Götaland har troligen slagit in på en bra väg, där människor äntligen får möjlighet att ta itu med sjukdomar och besvär de har gått och dragits med. Det verkar också som att de äntligen har fått möjlighet att få vård på den nivå de faktiskt behöver. Äntligen.
Läs mer i Dagens Medicin och lyssna på fler reportage i P4 Väst.
I en osignerad ledare i dagens dn uttrycker Kjöller (i vanlig ordning) liknande tankar. En sak som skulle vara intressant att veta är hur antalet ”onödiga” vårdkontakter ökar med den ökade tillgängligheten. Att antalet remisser också ökar, borde inte detta betyda att det inte är bagateller som man söker för?
En annan fråga är, om nu de onödiga besöken faktiskt skulle öka, hur många onödiga besök kan vi acceptera för varje nödvändig läkarkontakt som möjliggörs?
Hej igen
Ang. Kjöllers ledare så var jag tvungen att luska lite. Tyvärr kunde man inte gratis ladda ned sns-rapporten (jag är för snål för att betala 300 spänn), men däremot länkades några debattartiklar som rapportförfattarna skrivit. Jag tycker dock inte att ledaren fångar budskapet från rapportförfattarna särskilt väl.
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/svensk-sjukvard-gynnar-hoginkomsttagare_5783501.svd
http://www.unt.se/debatt/nar-okad-kostnad-blir-besparing-1149893.aspx
Hej,
Tack för de intressanta länkarna!
Jag håller med om att det vore intressant att få veta hur mycket de ”onödiga” läkarbesöken har ökat. Att primärvårdsbesöken har lett till fler remisser låter ju som att det handlar om folk som verkligen har ett vårdbehov. Troligen finns det många människor ute i landet med ett undertryckt vårdbehov. Sverige har få läkarbesök per invånare och år jämfört med andra europeiska länder. Jag hoppas att vården inte i ser som sin främsta uppgift att hålla folk borta även i fortsättningen.