Patienten borde kunna få en notifikation om någon går in i dess journal, på samma sätt som man idag kan få ett sms om någon begär en kreditupplysning på en. Det skulle lösa en del av problemen med integritet och sammanhållna journalsystem.
Hanne Kjöller varnade i veckan för att människor kan dra sig för att besöka vården om uppgifterna från besöket blir för tillgängliga. Det är sant, men inte ett nytt problem. Journalen var inte säker när den var på papper, eller innan man började koppla ihop journalsystem. Fördelen med ett datoriserat journalsystem är att det går att kontrollera vem som har varit inne på journalen och det går att begränsa vem som har behörighet till journalen. Det hänger på att de som utvecklar och de som använder journalen tar frågan på allvar.
Vid en genomgång av Dagens Medicins artiklar om journalintrång visar det sig att det för det mesta rör sig om läkare och sjuksköterskor som går in i bekantas journaler. Kränkande och korkat, men eftersom alla besök i en journal loggas har det varit möjligt att avslöja dem. Många skulle nog dra sig ännu mer från intrång om de visste att patienten får information om att de varit och rotat i deras journal.
En annan fråga som tas upp är problemet med att uppgifter kommer att finnas kvar genom livet. Tyvärr är det ju så, vare sig man vill eller inte. De sjukdomar och kriser man går igenom i livet går inte att göra ogjorda. Vården måste vara professionell och behandla patienterna med respekt och öppenhet. Att försöka radera sin sjukdomshistoria kan vara problematiskt, eftersom det kan spela roll även för det som händer i framtiden.
Sammanhållna journalsystem har stor potential. Det kan underlätta stort för både patient och vårdpersonal. Förutsättningen är att riskerna hanteras på ett genomtänkt sätt och att patienten har möjlighet att ha koll på sin journal.
Här finns Dagens Medicin-artiklar om journalintrång. 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9
Kommentar från läkarförbundet om sammanhållna journalsystem
Artikel i DN om riskerna med att inte ha ett sammanhängande journalsystem.
Svara också på Ineras enkät om sammanhållna journaler på nätet. Eftersom det är de som leder det nationella initiativet är det viktigt att de får höra din åsikt.
Bra idé med automatisk notifikation till patienten när journalen öppnas. Problemet är väl bara att det skulle bli ganska mycket papper för patienter med omfattande kontakt med sjukvården. Frågan är om det skulle gå att ordna på något rimligt sätt? Att åtkomstbeskeden skickas i sammanfattad form varje halvår t.ex.?
När det gäller vad som står i journalen så tycker jag att det vore självklart att patienten skall ha makt över detta. Vill patienten radera hela sin historik, så borde det förstås vara upp till patienten att på egen risk göra detta. Det är dags att myndigförklara patienterna. Det finns något unket i att det offentliga skall kunna lagra medicinsk information utan tillåtelse från den det handlar om.
Jornalen är inte säker så länge den inte kommuniceras med mig (PATIENT)!
Nästa gång jag söker vård
ska jag medtaga personligt ombud och väl ifylld HÄLSODEKLARATION + min personligt individuella ”Amnes”
För min fulla förståelse och mitt eget bästa be om kopia på journal/-utdrag angående vård och behandling jag sökt och rekommenderas..
Och kräva skriftliga svar av läkare på de tillika skriftliga frågor och funderingar som jag som patient har med mig vid vårdbesök.
Kräver skriftlig information angående ”mitt hälsotillstånd”-
delvis för att jag hör dåligt, men framför allt för att jag ofta varit för sjuk för att uppfatta allt.. Och inte minst föratt vårdgivare verkar ha svårt att förstå och lyssna på mig – och ej tar hänsyn till mig personligen eller hur jag mår..
Det är skandal och sjukt att livsviktiga besök inom vården slarvas med och ej tas på allvar, och att patienter EJ får rätt och likvärdig vård..
Inbjuder till upprop att förstatliga Landstingen..
Angående Apoteken ber jag att få återkomma..
mvh ättestupad
Automatiskt notifiering via SMS vore guld. Eller centraliserade journaler för den delen skulle nog underlätta en hel del
[...] inlägg: DN, OmVård, Det här inlägget postades i Integritet, Sjukvård och har märkts med etiketterna Hanne [...]
Jag funderade också på vad som händer om man har en intensiv vårdkontakt. Sammanfattningar kan ju vara en möjlig lösning.
Hur funkar det med journalen idag? Vården har ju skyldighet att behålla den i många år, men får man som patient begära ut den och radera den? Det som är viktigt är naturligtvis att patienten inte känner sig tvungen att radera sin journalhistorik för att den inte litar på vårdens professionalitet eller sekretess. Om man inte kan hantera en patient som utsatt sig för risken för HIV eller haft depressioner har man inget i vården att göra. Och kan man inte hålla tyst om det man får veta har man verkligen inget i vården att göra
Hej Zulla,
Du verkar ha många svåra vårdmöten bakom dig. Jag tror att det är klokt att göra som du säger, allt från att ta med sig ett ombud till att begära ut journalkopior. Jag hoppas att det blir bättre i framtida vårdmöten.
/Kerstin
Ja, och allra helst båda två!
/Kerstin
för er som kanske inte varit inlagda på sjukhus…i princip alla inlagda patienters journaler öppnas 10tals gånger/dygn av olika skäl. tex att skriva in ny information, registrera mätvärden, kontrollera provsvar och för informationsdelning mellan olika vårdenheter. det skulle bli en lång lista om man är inlagd en längre period.
Hej!
Du har helt rätt i att det måste hanteras på något annat sätt. Kanske en sammanställning efter vistelsen?
/Kerstin
Om vi börjar jobba tillsammans med journalen – patient och vårdpersonal, då kommer det att bli mer naturligt att be att få se vad som står i journalen. Nu är det så känsligt och vården uppfattar det som kritik om man ber att få utdrag för sitt goda minnes skull. http://patientdatajuridik.wordpress.com/2012/01/25/om-vi-gor-det-ratt-kan-vi-mojliggora-att-etjanster-och-information-inom-patientens-ansvarsomrade-anvands-fritt/
Precis! Efter senaste dagarnas drive i DN så är ju frågan mer aktuell än någonsin för gemene man. Förhoppningsvis trillar det ut någonting positivt ur det.