Varje år dör miljontals människor av sjukdomar som egentligen är lätta att förebygga, bota och behandla. Läkare utan gränser har därför startat kampanjen Plåstra om en sjuk värld, där de samlar in pengar för att kunna vara på plats och hjälpa de drabbade. Genom att köpa ett plåster kan du hjälpa människor som riskerar att dö av vanliga, behandlingsbara sjukdomar.

Många barn dör av mässling, trots att det finns verkningsfulla och billiga vaccin. Läkare utan gränser massvaccinerar barn i sina undernäringsprojekt, i flyktingläger och vid större mässlingsutbrott. Tack vare vaccinet dör färre barn av mässling idag än för bara tio år sen. 2000 dog 757 000 barn i världen av mässling, sex år senare var det 242 000.

Malaria drabbar flera hundra miljoner människor varje år och varav över en miljon dör varje år. Även malariabehandlingen är billig, den kostar så lite som fem kronor. Ändå dör två barn varje minut. Läkare utan gränser behandlar drabbade, men jobbar också förebyggande så att färre ska smittas. En enkel och viktig åtgärd är att dela ut impregnerade myggnät.

Bristen på rent vatten medför att många drabbas av diarrésjukdomar. Var femtonde sekund dör ett barn i en diarrésjukdom. Att rena vatten är billigt och sjukdomen behandlas genom socker och saltlösning för att förhindra uttorkning. Om Läkare utan gränser kan vara på plats med behandlingscenter och mobila kliniker och med att bygga upp sanitetsanläggningar kan många få hjälp.

195 miljoner barn under fem år är undernärda, 20 miljoner av dem lider av grav akut undernäring som leder till döden utan behandling. Behandlingen består av särskild näringslösning. Undernäringen leder till försämrat immunförsvar, som i sin tur ökar risken att drabbas av infektionssjukdomar som de ovan. Det kostar 125 kronor att behandla ett undernärt barn. På 45 dagar botas de allra flesta med rätt behandling.

Luftvägsinfektioner som lunginflammation är mycket farligt för små barn, de behöver snabbt rätt behandling. Mässling och undernäring ökar risken för att drabbas för luftvägsinfektioner och gör dem farligare.

För att hjälpa till kan du köpa ett plåster i plåstershoppen. Det finns en mängd världsplåster att välja mellan för att göra en insats. Passa på att plåstra om din profilbild eller designa ett eget plåster!

Idag är det Europeiska Antibiotikaresistensdagen. I samband med denna skriver Göran Hägglund i Sydsvenskan att ”Hotet från bakterier som utvecklat resistens mot antibiotika är i många avseenden jämförbart med klimathotet; det är en ödesfråga för mänskligheten – och det känner inga nationsgränser.”

Det är helt sant. Om inte antibiotikaanvändningen minskar kraftigt och om inte nya mediciner tas fram kommer möjligheterna för vård vi tar för given idag att bli omöjlig i framtiden. Det handlar bland annat om höftprotesoperationer och cancerbehandlingar. Risken vid förlossningar kommer att öka. Den förut så vanliga barnsängsfebern kommer återigen att bli ett hot.

Förutom att ta fram nya läkemedel måste också vårdhygienen förbättras. Det måste bli färre patienter som smittas i vården. Vården måste också ha möjligheter att ta hand om patienter med resistenta bakterier i den takt som detta blir vanligare.

Sverige ligger bra till, både vad gäller användningen av antibiotika och förekomst av resistenta bakterier. Som Göran Hägglund skriver jobbar vi hårt för att vara en förebild i området.

Trots det används fortfarande antibiotika i Sverige som produceras i fabriker i Indien med stora och farliga utsläpp. Koncentrationen av antibiotikarester i vattendragen nedanför fabrikerna är extremt högt. Förutom att det förorenade vattnet skadar lokalbefolkningen är det också en perfekt grogrund för bakterier att utveckla resistens mot all antibiotika.

Överanvändningen av antibiotika är också stor i Indien. Det finns småskaliga projekt för att minska antibiotikaanvändningen, vilket bland annat Vårdfokus skrivit om. För att arbetet ska bli riktigt effektivt måste det indiska hälsoministeriet och det internationella samfunden göra mer.

Även i USA finns en överanvändning av antibiotika. DN skriver om en studie som genomfördes mellan 2006 och 2008 visar att barnläkare skriver ut 10 miljoner fler doser av antibiotika än nödvändigt. De har bland annat förskrivit antibiotika mot både astma och influensor, vilket är helt verkningslöst.

Förutom att hålla på vår antibiotika och uppmuntra andra att göra det samma måste vi verka för bättre tillverkning av antibiotika. Sverige kan inte sätta begränsningar på tillverkningen av de läkemedel vi importerar. Därför måste vi arbeta ännu hårdare för att EU bestämmer sig för att ställa krav på tillverkarna och de indiska myndigheterna.

Läs mer i Läkartidningen 1, 2, Bloomberg och hos Strama

Debatten om risker med vaccination blossar upp med jämna mellanrum, senast idag i en debattartikel i Aftonbladet. Stefan Whilde, småbarnspappa, berättar att han säger NEJ till vaccinationer. Han uppmanar föräldrar att säga nej till vaccinationer så länge som möjligt, för att undvika risken för ”vaccinationsskador”.

Eftersom de vacciner som ingår i allmänna vaccinationsprogrammet är oerhört verkningsfulla är det få idag som har personlig erfarenhet av de aktuella sjukdomarna. Det gör det tyvärr mycket lättare att bortse från riskerna med en epidemi. Följderna är dock mycket svåra. Jag har tagit upp två exempel på sjukdomar som vi vaccinerar mot i Sverige idag. Följ gärna länkarna nedan, där finns mycket saklig information om sjukdomarna och deras följder.

Difteri är en halssjukdom, den kallas också äkta krupp eller strypsjukan. Det går att behandla med antibiotika, under förutsättning att den drabbade får rätt diagnos och behandling snabbt. Dödligheten är hög, ungefär en av tjugo insjuknade avlider. Ännu på 1940-talet var difteri vanlig bland barn i Europa. Idag förekommer sjukdomen bland annat i Ryssland, Ukraina och Kaukasus.

Mässling är oerhört smittsamt. Det finns inga mediciner mot mässling. Viruset ger hög feber, utslag och trötthet, och den kan också leda till hjärnhinneinflammation med bestående hjärnskador. Innan vaccinet infördes drabbades 80-90 000 barn varje år, cirka 900 fick vårdas på sjukhus och ett antal fick bestående hjärnskador. Enligt WHO dör ungefär en halv miljon människor i mässling varje år.

Det är oerhört viktigt att barn fortsätter att vaccineras i Sverige. Ju större grupper som inte är vaccinerade, desto större är risken för omfattande epidemier. Många av de aktuella sjukdomarna saknar effektiva mediciner. Därför är Stefan Wihldes uppmaning till föräldrar att vänta direkt farlig.

I Södra Asien dör ett barn varannan minut av infektioner för att de antibiotika som ges inte längre är verksamma. I Tanzania dör nära häften av de barn som är infekterade med multiresistenta bakterier i blodet. Även i Sverige har nyfödda barn med denna typ av bakterier dött.

Det skriver bland annat Otto Cars i SvD:s Brännpunkt, det handlar om följderna av multiresistenta bakterier. De beskriver den pandemi som råder i världen idag – antibiotikaresistenta bakterier sprids över världen, många dör. Det finns ingen samlad bild av läget, men enligt gruppens skattning är pandemin på det högsta steget på WHO:s pandemiska. Orsaken till att bakterier blir resistenta är väl känd: alldeles för mycket antibiotika används i världen, och alldeles för många personer avslutar sina antibiotikakurer för tidigt. 

Samtidigt låter DN två reportrar besöka läkare med påhittad bihåleinflammation. Nio av tio läkare de besöker skriver ut antibiotika, de flesta utan att ta bakterieodling eller ens titta dem i näsan. Det här är ett exempel på fångdilemma, skriver Fredrik Stjernberg i den intressanta Riskbloggen, alltså att det som är positivt för den enskilda individen gör att det blir dåligt för hela gruppen. Gustaf Lilliehöök, den läkare som inte skrev ut antibiotika, illustrerar tydligt fångdilemmat i en intervju i DN:

Att tala om resistens är ingen idé.

– Nej, det bryr sig få om. De vill bli friska. Men de flesta förstår när man förklarar att vi inte kommer att ha några fungerande antbiotika i framtiden om vi skriver ut på felaktigt sätt. 

Slutsatsen är att de risker vi tar om vi fortsätter att överanvända antibiotika är långt större än de besvär vi får stå ut med om vi är restriktiva. En doktor som är generös med pencillinkuren är kanske inte den bästa doktorn, även om det känns så i stunden.

Världshälsoorganisationen (WHO) beräknar att 500 000 dödsfall varje år i samband med operationer hade kunnat undvikas. För att förbättra patientsäkerheten har WHO tagit fram en enkel checklista att användas vid operationer. Vid tre tillfällen under operationen går operationslaget tillsammans bland annat igenom vilka som deltar, vad som ska göras och om det finns några riskfaktorer som allergier.

Enligt artikeln Surgical Safety Checklist i Brittish Medical Journal i januari i år är checklistan verkningsfull. På de sjukhus där den användes reducerades antalet dödsfall med 47% och komplikationer med 36%.

Om du är nyfiken på hur man använder checklistan har WHO gjort en instruktiv film

Checklistan är också med i ett avsnitt av Cityakuten.

Checklistan finns på svenska och används på allt fler sjukhus i Sverige, bland annat Gävle sjukhus och Nyköpings lasarett. Om du ska opereras, se till att fråga om din klinik använder listan!