DN intervjuar idag Ulrika Winblad Spångberg och Caroline Andersson som precis kommit med forskningsrapporten Vilken information behöver patienter och medborgare för att välja vårdgivare och behandling?

Tyvärr handlar artikeln bara om landstingens brist på information, medan rapporten tar upp OmVård.se och vad vi bidrar med. Mycket av det som efterfrågas i artikeln finns på OmVård.se. Vi har information från kvalitetsregister, patientenkät och väntetider. Det går att jämföra vården. När rapporten skrevs hade vi inte öppettider eller kompetenser, men det har vi glädjande nog kunnat lägga till sedan dess. Förutom detta har våra besökare också möjlighet att lämna omdömen om vården direkt på sidan.

Det som vi inte kan påverka är vilken information som samlas in om vården. Kvalitetsregistren ger en viss vägledning, men all vård omfattas ännu inte. Det är få mätningar som utförs inom primärvården, vilket gör det svårt att få något grepp om kvaliteten. Vi visar dock upp det som finns. Eftersom vi har begränsade resurser har vi fått välja bort sådant som att översättningar av vårt innehåll, talsyntes och annat stöd.

Däremot har vi tagit många steg som landstingen och SKL ännu inte har tagit. Våra besökare kan till exempel hitta en vårdcentral som passar dem i Vårdcentralsguiden, hitta vårdcentralen med bäst patientomdömen i varje landsting i Patienttoppen, jämföra väntetider till undersökningar, operationer och besök samt jämföra kvalitetsinformation om sjukhus.

Vi välkomnar all utveckling i offentliga Sverige, och tror att stora förändringar är på gång. Vi hoppas att vi kan bidra med vårt kunnande och erfarenhet i detta arbete.

Här hittar du rapporten

Artiklar om rapporten: SvD, Sveriges Radio

Bloggar om rapporten: Peter Andersson, Den hälsosamma ekonomisten, Olas tankar, Johan Örjes, VårdJurist-bloggen, Erik Weiman

Diskussionen efter SNS debattartikel i DN idag verkar snabbt ha hamnat precis där den inte borde vara. ”Privat välfärd inte effektivare”, skriver SVT. ”Inga belägg för att privat välfärd ökar kvaliteten” skriver Sveriges Radio.

Det som är särskilt viktigt i SNS rapport är att det är en påtaglig brist på uppföljningar av välfärdsreformerna. Inom välfärdens samtliga sektorer har vi gått från nästan enbart landsting och kommuner som utförare till en ökad andel privata företag. Vi har valfrihet inom både skola, omsorg och vård. Tidigare blev man fördelad, framför allt utifrån var man bodde.

Trots de stora förändringarna har inga vetenskapliga uppföljningar gjorts av effekterna. Precis som SNS skriver har förhoppningarna varit höga, men varken förespråkare eller motståndare vet om det egentligen har blivit bättre, effektivare eller av högre kvalitet. Eller sämre, ineffektivare och med försämrad kvalitet.

När det gäller vårdval är det bara Stockholm som har gjort någon mer omfattande uppföljning av effekterna. Där har man kunnat se att vårdutnyttjandet har ökat bland alla, men främst i vårdtunga grupper och i områden med lägre inkomst. Om det beror på Stockholms vårdvalssystem eller på andra faktorer är svårt att säga, bland annat eftersom det inte går att jämföra med andra landsting.

Först när ordentliga uppföljningar görs går det att se vilka valfrihets- och etableringssystem som fungerar. Det är också först då skolelever, patienter och omsorgstagare verkligen kan ha något att jämföra när de ska välja vart de vill ta vägen. Dessa uppföljningar är inte genomförda än. Därför finns fortfarande inga säkra svar på vilka effekter valfriheten och etableringsfriheten har haft.

Här finns hela rapporten att ladda ner.

Många har skrivit och bloggat om rapporten. Läs bland annat huvudledaren i DN, Urban Bäckström från Svenskt Närinsgliv, Dagens Arena, Svensson, Peter Andersson, Vårdföretagarbloggen och Birgitta Rydberg. Stockholms läns landsting har skrivit en replik.

Nu har vi öppnat upp en kanal mellan vårcentralerna och patienterna direkt på OmVård.se. Som patient kan du lämna ett omdöme om en vårdcentral, och som vårdcentral kan du ge ett officiellt svar.

Vi har under året som har gått fått många frågor och kommentarer via alla tillgängliga kanaler som borde gå direkt till vårdcentralerna. Det är svårt att nå vårdcentraler via mail och telefon, och för många är det svårt att ta upp frågor och omdömen direkt på plats. Därför bestämde vi oss för att öppna utrymme för dialog på OmVård.se.

På varje vårdcentrals sida finns nu ett utrymme för omdömen. Alla kan lägga omdömen, läsa vad andra har skrivit och svara på varandra. För vårdcentralerna finns också möjligheten att skapa ett vårdgivarkonto och svara som officiell representant.

Vårdval Stockholm har varit en het fråga under den senaste mandatperioden, och bubblar naturligtvis upp i valrörelsen också. Den rapport som genomfördes av Karolinska Institutet visade stora framgångar med vårdvalsupplägget. Det fanns dock ett stort minus: även om fler vårdcentraler öppnat upp i socioekonomiskt utsatta områden och läkarbesöken ökat mest i dessa grupper har resurser fördelats från dessa områden till mer välbärgade områden.

Det är lite svårt att jämföra Vårdval Stockholm, som ändå har hållt på i fyra år, med Hälsoval Stockholm, som för närvarande är en tankekonstruktion. Mycket är lika mellan systemen, men något som skiljer mellan systemen är synen på var patienten hör hemma – hos den vårdcentral de har valt att gå till eller i det område de lever.

De rödgröna utlovar ett nytt grepp på vårdvalet, Hälsoval Stockholm. Där finns bland annat satsningar på förebyggande hälsoarbete i vårdcentralens närområde. Vårdcentraler ska få ersättning både för antal besök och utifrån vårdtyngden i området.

Alliansen har lovat förändringar i ersättningssystemet om de vinner valet. Mer resurser ska gå till vårdtunga patienter, till exempel multisjuka äldre. Det berättar folkpartistiska landstingsrådet Birgitta Rydberg i DN och i sin blogg. Det är förhoppningsvis en lösning på att flera vårdcentraler vägrat ta upp mer än ett problem i taget vid läkarbesök.

Det rödgröna förslaget utgår därför mer från områdesuppdelning och generell hälsa, medan alliansen snarare vill fokusera individens behov och egna val. Valet i höst kommer att få konsekvenser i vilket synsätt som kommer att råda.

Vilket det än blir arbetar förhoppningsvis vinnarna vidare med information till patienterna. Bloggaren Astmaliv, som förgäves sökt efter en vårdcentral där hon får en god behandling för sin astma. En av svårigheterna som hon har stött på är att i förväg veta vilken vård hon kan få på de olika vårdcentralerna. Vårdguiden saknar i stort sett information om kompetenser och specialiteter, vilket inte är hållbart för alla de som söker vård.

SKL presenterade idag rapporten Från sjukhussäng till e-hälsa. Budskapet är bland annat att sjukvården omfamnar IT och den aktiva, initierade patienten.

I relation till den belåtenhet som SKL utstrålar är det extra intressant att följa Astmalivs försök att hitta en vårdcentral som kan ta hand om hennes astma. Astma är en av de absolut vanligaste kroniska sjukdomarna. Tidigare var astma ett påtagligt handikapp men tack vare medicinsk utveckling går det idag att leva bra med en välinställd astma. Det kräver dock kontinuitet och kompetens hos vårdcentralen för att patienten ska kunna nå dit.

Astmaliv tidigare, mycket bra läkare har gått i pension. Nu är hon på jakt efter en ny vårdcentral som kan erbjuda den vård hon behöver. Hon är precis den aktiva, initierade patient som både SKL säger sig uppskatta. Hon vill dra nytta av det vårdval som sägs vara till för henne.

Hittills har sökandet varit fruktlöst. Försök att få information via mail från vårdcentralerna gav resultatet: av 15 vårdcentraler hade 7 mailadresser, av dessa svarade 3 på mail, bara 1 av svaren var relevant för frågan. Nu har Astmaliv gått vidare med att fråga landstingspolitikerna hur tanken är att vårdval egentligen ska gå till för en astmatiker som hon. Svaret hittills har varit ungefär ”Alla mottagningar ska erbjuda astma-vård, men titta gärna på resultatet från den nationella patientenkäten för att se vilka vårdcentraler som är populära”. Ingenting om att det faktiskt kan finnas medicinsk skillnad mellan vårdcentraler. Inget konkret stöd för hur vårdvalet egentligen ska gå till.

Det är mycket bra om man som patient kan hitta den vård som passar ens behov, men det måste finnas information att utgå ifrån. Om vårdcentralerna inte använder Vårdguiden, 1177 eller OmVård till att beskriva sin kompetens måste de öppna upp för kommunikation med medborgarna. Det ska gå att ställa frågor till vårdcentralerna via kanaler som är praktiskt möjliga att använda, till exempel mail. Mina vårdkontakter är naturligtvis en möjlighet, men de säkerhetskrav Datainspektionen sätter upp skapar extra hinder för medborgare att enkelt använda tjänsten.

Astmalivs problem är inte unika. Vi får ofta in frågor till OmVård som visar att det är fler än hon som letar efter rätt vård, efter mailadresser, efter hjälp på vägen. SKL:s visioner är fina, men mycket går att förverkliga redan idag. Vi välkomnar alla vårdcentraler och sjukhus som vill berätta mer om sig själva och som vill lägga upp mailadresser som en kontaktväg.

Karolinska Institutets första utvärdering av Vårdval Stockholm har ju väckt en enorm debatt bland politiker och bloggare. Alliansens sjukvårdsgrupp är jublande glada, medan Socialdemokraternas Ilija Batjlan tycker att rapporten bekräftar hans bild av att vårdval Stockholm är dålig, framför allt för socioekonomiskt utsatta.

Alliansens mål har uppfyllts: det har blivit fler vårdbesök, vårdtunga patienters besök har ökat mer än snittet, patienterna ger bättre och bättre betyg i patientenkäter och antibiotikaförskrivningen har gått ner. Kanske mest hypat är också att logoped-marknaden har blivit oändligt mycket bättre.

Alldeles säkert kommer de röd-gröna målen att uppfyllas om de vinner valet i höst: det kommer att gå att flytta resurser från privata vårdföretag till intreprenadaktörer, det kommer att gå att flytta besök från läkare till distriktssköterskor, det kommer vara möjligt att öppna upp vårdcentraler i socioekonomiskt utsatta områden.

Mål, belöningar och bestraffningar är kraftfulla metoder, som kan påverka det mesta. Därför är det synd att både alliansen och de röd-gröna missar  vilket målet borde vara: hur lyckad behandlingen eller undersökningarna har varit för patienternas hälsa. Istället mäts antal utförda besök, patienternas belåtenhet och resursfördelning efter områdets socioekonomiska status.

Det finns ingen belöning vikt för vårdcentraler som håller sina patienter friska, eller så friska som det går. Helst ska man till och med som läkare heller inte framhålla sin egen kvalitet på bekostnad av andra läkares kompetens, eftersom det undergräver patientens ”helt nödvändiga förtroendet för vården och vårdgivarna” enligt Läkarförbundets etik- och ansvarsråd.

Självklart är det viktigt att diskutera hur pengarna ska fördelas, men någonstans måste det finnas en diskussion kring varför vården finns och vad vården borde göra.

Ett mycket tydligt exempel på vad som är problemet för patienterna i vården idag kan följas i bloggen Astmaliv, där en astmatiker beskriver hur hon försöker hitta en vårdcentral som är intresserade av att ta hand om henne och hennes sjukdom. En hittills fruktlös jakt.

En stor mängd bloggare har skrivit om rapporten och debatten, bland annat Peter Andersson, Birgitta Rydberg, Filippa Reinfeldts pressekreterare Cherine Khalil, Helene Sigfridsson, Raymond Svensson, HBT-sossen och Catharina Elmsäter Svärd.

God vård definieras av att den ska vara säker, patientfokuserad, effektiv, jämlik, kunskapsbaserad och hälsoinriktad samt ges i rimlig tid. Det verkar som att alliansen har sneglat på detta inför sin debattartikel i dagens SvD. Till skillnad från Socialdemokraternas debattartikel igår om skola, vård, omsorg, personalpolitik och att företag inte ska ha valfrihet handlar alliansens enbart om vård, vilket gör den tydligare och relevantare.

De tar i stort sett upp alla punkterna om god vård. De vill förbättra vårdgarantin, bland annat med kortade tider för start av besök och behandling. Det ska också bli kortare väntetider på akuten, enligt planen. Dessutom vill de börja mäta jämlikheten i vården, hur mycket till exempel kön, ålder, inkomst och utbildning påverkar. Slutligen vill de införa sanktioner mot de landsting som inte gör ett tillräckligt bra jobb med vårdvalet. Viktiga saker, allesammans, om de lyckas genomföra dem. Hittills har det ju till exempel inte gått så bra med vårdgarantin.

Några konstiga saker påstås i debattartikeln, till exempel att de röd-gröna vill ta bort kömiljarden och sänka ambitionen för vårdgarantin, vilket inte verkar stämma.

Men det som framför allt saknas i debattartikeln är hur det ska gå till att säkerställa att vården är rättvis och jämlik. Att mäta är en bra början, men sen då? Kommer det att finnas en jämlikhetsmiljard på samma sätt som kömiljarden? Vilket stöd kommer det att finnas för vårdgivare som jobbar med till exempel multisjuka äldre eller kroniskt sjuka patienter? Finns det en plan för att komma till rätta med att psykiskt sjuka och funktionshindrade får sämre somatisk vård än andra?

Allt ryms inte i en debattartikel, men förhoppningsvis kommer det att komma mer allt eftersom. Det finns mycket att göra med vården.

Thomas Östros och Mona Sahlin lovar i en debattartikel idag 12 miljarder mer till vård, skola och omsorg. Förslaget handlar om tre punkter: mer resurser, bättre villkor för personalen och starkare kvalitetsuppföljning. Det är vällovligt, självklart behövs resurser till dessa områden.

Under punkten starkare kvalitetsuppföljning skriver de:

Vi vill ha valfrihet för medborgaren. Men tillsynen och kraven på kvalitet måste skärpas. Det gäller alla skattefinansierade verksamheter – oavsett driftsform. Vi står för medborgarnas valfrihet – inte företagens. Därför ska producenterna inte ha rätt att välja bort medborgare. Då blir det vård efter plånbok – inte efter behov.

Vad de bortser från är att producenter inte har rätt att välja bort medborgare idag heller. Till exempel är en av grundförutsättningarna inom vårdvalet är att patienten har rätt att välja vårdcentral medan vårdcentralerna inte har rätt att välja bort patienter.

Detta har till och med gett en del nya vårdgivare problem. De som väljer aktivt ofta är personer med stort vårdbehov, och en del nya vårdcentraler har därför fått en mycket större andel svårt sjuka patienter än de som redan fanns. När ersättningen till vårdcentralen bara bygger på antal listade patienter och inte på antal besök kan det bli svårt att klara sig när en mycket stor del av patientgruppen är personer med stort behov av vård.

Objektiva kvalitetskontroller och öppenhet med resultatet ska vara grundläggande inom vården, det ska vara enkelt för medborgare att få tillgång till information om kvalitet. Det ska också vara enkelt för medborgare att kunna berätta om sina upplevelser, till exempel om de har blivit bortvalda som patienter. Att kunna jämföra bakåt är också viktigt, om det har skett förändringar, blivit bättre eller sämre.

Objektiviteten måste vara på riktigt, inte utgå från förutfattade meningar om vad som händer om man har en eller annan driftsform. Och politiska förslag bör inte beskriva redan befintliga förhållanden som helt nya förslag.

IT i vården har testat 1177:s nya jämförelsetjänst under rubriken ”Svårt att jämföra vårdcentraler”. Informationen i tjänsten hjälper inte patienten i särskilt hög grad, eftersom de flesta vårdcentraler och hälsocentraler får ungefär samma betyg. Gensvaret har varit rätt dåligt också, endast 10 000 besök under den månad tjänsten har funnits.

Det är problematiskt hur resultatet av patientenkäten presenterats. Patientenkäten består av 58 frågor, men SKL har valt att endast redovisa svaren på åtta, ganska allmänt formulerade frågor. Det som skulle kunna bli ett intressant verktyg för patienten att välja vårdcentral är i sin nuvarande form rätt utvattnat.

Åke Rosandher, chef för Center för e-hälsa, lovar att jämförelsen kommer att bli spetsigare och kompletteras med mer uppgifter. Det ser vi fram emot. Framför allt hoppas vi på att Center för e-hälsa vågar visa upp resultat med större skillnader. Så likformad är inte vården som det här resultatet antyder.

På OmVård.se har vi underlättat lite för patienter som letar vårdcentral. Till exempel har vi skapat Patienttoppen för varje landsting, där vårdcentralernas sammanräknade resultat kan jämföras med varandra.

Vi redovisar också de väntetider som vårdcentralerna anger på samma plats som den väntetid patienterna upplevde att de hade, så att man enkelt kan se om det är stora skillnader mellan måtten. Ett exempel på det är Kungsbacka vårdcentral i Halland, där 57 % av patienterna upplever att tillgängligheten är dålig samtidigt som vårdcentralen anger att de tar emot 89 % av patienterna inom vårdgarantins sju dagar. (Tittar man närmare på Kungsbackas patientenkät ser man att 53 % av patienterna har fått vänta mer än sju dagar. Vi har fler exempel på sådana skillnader här.)

Vi välkomnar all utveckling på det här området, och bistår gärna med tips, idéer och förslag utifrån den kunskap som vi har samlat på oss under tiden med OmVård.

…men behöver tid att förfinas, skriver Konkurrensverket i sin granskning av vårdvalet. Konkurrensverket bedömer att reformerna har fått positiva följder för patienterna genom ökat patientfokus, ökad mångfald och ökad tillgängligheten.

Självklart hittar de förbättringsområden för vårdvalet. Ett av de viktigaste de framhåller är att nu behövs det utrymme för vårdvalssystemet att utvecklas. De rekommenderar att statsmakterna ger landstingen tid förändra sina vårdvalssystem.

En intressant sak i rapporten är att konkurrensverket framhåller behovet av transparens i hur ersättningen till vårdcentralerna räknas ut. Tydligen är det flera vårdcentraler som ifrågasätter om de verkligen har fått de utbetalningar de har rätt till. Kanske är det inte bara vårdgivare som fuskar med siffror?

En generell fråga som har uppmärksammats av flera vårdgivare är att ersättningssystemen inte är tillräckligt transparenta och att det är svårt att i förväg bedöma hur stor ersättning som kommer att betalas ut. I vissa fall finns även en misstro till hur den faktiskt utbetalda ersättningen har beräknats.

SvD:s ledare och Lotta Olsson (m) är båda glada över konkurrensverkets rapport, men Lotta tycker att det är synd att inte fler känner till att vårdval är genomfört. Peter Andersson (s) och Högberg (s) är mer skeptiska. Svarar valfriheten verkligen mot användarnas behov? Startar nya vårdcentraler verkligen i de områden där de behövs? Diskussionen kommer med all säkerhet att fortsätta.