Sedan nystarten av OmVård.se i april 2009 har sidan drivits med finansiell uppbackning från Svenskt Näringsliv, som har varit en drivande aktör i Sverige i att få till större öppenhet kring valmöjligheter och fokus på kvalitetsredovisning för att informera oss patienter. Det har varit en spännande och kul resa tillsammans med Svenskt Näringsliv, och vi på OmVård.se är väldigt glada för det stöd vi har fått, både ekonomiskt, moraliskt och medialt. Ända sedan 2009 har dock Svenskt Näringsliv varit tydliga med att det finansiella stödet inte har varit en förutsättning att räkna med i all framtid, och sedan 1:a januari 2013 finansieras inte OmVård.se längre av organisationen. Vi tackar Svenskt Näringsliv för dessa år och lovar att fortsätta i samma anda.

OmVård.se kommer att leva vidare och kommer att fortsätta att samla information om kvalitet och service inom svenska sjukvårdsenheter och presentera denna på ett lättbegripligt sätt för medborgare som vill göra ett mer faktabaserat val av vårdgivare. Närmast ser vi framför oss att vi ska uppdatera Patienttoppen med data från höstens stora patientenkät som genomfördes i de flesta landsting i landet och vars resultat är rykande färska. Vi återkommer med våra topplistor!

Det statliga brittiska sjukvårdssystemet NHS har sedan 2008 låtit användare på nätet fritt lämna omdömen och kommentarer på de vårdenheter man besökt. När möjligheten infördes mötes det med skepsis från många håll, men i dag, 4 år senare, kan man konstatera att NHS har följts av fler exempel, däribland OmVård.se, som har öppnat upp för användarfeedback sedan 2010.

Nu har forskare från Storbritannien och USA publicerat en artikel i anrika British Medical Journal som jämför omdömen som patienter lämnat fritt via webben med tradtionella patientenkäter med större patientunderlag och med kliniska resultat. Slutsatsen är att fria patientomdömen via webben är en relativt bra indikator på patientupplevd kvalitet och medicinsk kvalitet enligt vissa mått. Du kan läsa mer om nyheten på Dagens Medicin.

Om OmVård.se och patientomdömen

OmVård.se anordnade 2010 en work shop kring jämförelsetjänster på nätet där NHS berättade om sina erfarenheter för representanter för jämförelsetjänster i Sverige, Norge, Danmark och Finland. Vi tog intryck av de slutsatser som NHS redan då hade samlat in kring öppna patientomdömen och bland annat vår omdömespolicy är starkt influerad av NHS.

Eva Solberg, Birgitta Holm och Marie Ljungberg Schött vill att Stockholm ska bli världsledande i HBT-frågor. Tyvärr innehåller deras debattartikel i SvD inget konkret förslag på hur det ska gå till.

Som positivt exempel tar de upp att Stockholms läns landsting har infört vårdval inom gynekologi. De glädjer sig åt att alla personer i Stockholm nu har möjlighet att fritt välja läkare. (Eller åtminstone de som söker gynekologi-kompetens?) Problemet är att det finns endast en gynekologmottagning för lesbiska och bisexuella kvinnor i Stockholm (enligt RFSL:s webbplats). Förutom det finns barnmorskemottagningen Mama Mia Söder som vänder sig till gravida som lever med en annan kvinna. Riksby vårdcentral är den enda HBT-certifierade vårdcentralen i länet. Så länge det här är situationen borde vårdvalet få en mycket begränsad effekt.

De för heller ingen vidare diskussion om varför en ökad HBT-kompetens behövs. Istället funderar de på om män och kvinnor får olika vård och om de ibland kanske bör få olika vård. Slutsatsen de landar i – att ojämlik vård är oacceptabel – känns knappast som något särskilt omvälvande.

De efterfrågar slutigen mer HBT-expertis i länet. Det är synd att de inte redogör för sin syn på vilka sammanhang expertisen borde finnas. Handlar det om att öka kompetensen i vården, till exempel att fler mottagningar HBT-certifieras? Eller vill de utreda om det finns en generell negativ behandling av HBT-personer? Eller handlar det om att öka kunskapen om vad som är ojämlikt i vården? Det är viktiga frågor, men artikeln på Brännpunkt ger inga svar.

Det är välkommet att Solberg, Holm och Ljungberg Schött efterfrågar en ökad medvetenhet kring HBT-frågor i vården. Nästa gång de skriver om frågan har de förhoppningsvis också något konkret att säga om hur de kan bidra till att Stockholm blir så världsledande som de hoppas.

Kömiljarden är en bonus till de landsting som kortat väntetiden till nybesök och operation. Däremot belönas varken återbesök efter operationen eller regelbunden uppföljning av patienter med kroniska sjukdomar. För att visualisera vad som händer har vi tagit fram Kösystemet – där man själv kan prova vad som händer om man prioriterar operationer framför återbesök.

Kösystemet ligger på vår företagswebb, i bildsekvensen högst upp på sidan. Antingen kan man vänta på att Kösystemet kommer upp eller klicka på högerpilen bredvid bilden.

Man får följa patienten från granskningen av remiss tills de har tagit sig igenom vårdkedjan. För att förenkla uppvisningen är det bara patienter med ett enkelt flöde med, de som kommer på nybesök, opereras och sen går på återbesök. I verkligheten tillkommer naturligtvis alla de patienter som inte opereras men behöver en regelbunden läkarkontakt eller de patienter som behöver opereras ytterligare en gång. Trots det märks det snabbt att sjukhusen måste balansera sina flöden. Det går inte att satsa på två av åtgärderna och glömma den tredje.

Läs om väntetider hos DN.

I skuggan av valrörelsen har en diskussion pågått på DN Debatt mellan motståndare och förespråkare till alternativ medicin. Föreningen Vetenskap och Folkbildning vill stoppa att skattepengar går till behandlingar som inte har bevisad effekt.

Den svenska sjukvården bygger på evidensbaserad medicin. SBU förklarar det som  evidens, alltså bästa tillgängliga vetenskapliga bevis kopplat med kliniskt kunnande och patientens unika situation och önskemål. De behandlingar som används i vården omprövas och ifrågasätts, och det händer regelbundet att tidigare etablerade behandlingar plockas bort när det visar sig att de inte ger tillräcklig effekt eller kan ersättas med bättre behandlingar.

Det som kallas för alternativ medicin fungerar oftast på ett annat sätt, där varje behandling sägs utformas unikt för individen. Många förespråkare för dessa metoder hävdar att det därför är svårt att göra vetenskapliga studier inom området, eftersom resultatet är individuellt. Därför beskrivs också effekten av behandlingarna ofta i enskilda exempel och anekdoter, vilka också ofta används i marknadsföring av metoderna.

En del behandlingar med ursprung i alternativmedicin har fått en plats i skolmedicinen. Socialstyrelsen har till exempel, efter att forskning visat effekt, godkänt akupunktur som en komplementär smärtlindringsmetod som idag används i den offentligt finansierade vården.

Den gemensamt finansierade vården måste hålla sig till metoder som utvärderas och som är bevisat effektiva. Resurserna är begränsade och måste användas klokt och förnuftigt. Alternativa metoder måste kunna bevisa effekt bortom anekdoter för att få del av pengarna.

Därför är det illa när till exempel landstinget i Örebro köper in baldakiner för att skydda elöverkänsliga som Dagens Medicin skrev om för några veckor sen. Eller när politiker vill att skattepengar ska kunna användas till den behandling patienten önskar, oavsett om det är skolmedicin eller alternativa behandlingar utan bevisad effekt eller som till och med är bevisat farliga, som bland annat Expressen beskrev tidigare i år.

Vetenskap och Folkbildning fick i tisdags ett svar från företrädare för alternativ medicin. De ville lyfta fram att det finns andra värden i vården, till exempel etik, estetik och bemötande. Självklart ska den offentligt finansierade vården präglas av detta, men att det skulle kräva att också öppna för alternativ vård är märkligt.

Bloggaren Terra Firma har skrivit om detta, liksom centerpartisten Robert Pettersson i Linköping. Mats Reimer på Dagens Medicin har en lång rad av inlägg om alternativ medicin.

Några bloggar som stöder alternativ medicin är Torbjörn Sassersons NewsVoice, Homeopati fungerar,

Även om vårdval har införts i hela Sverige är det fortfarande svårt att hitta de vårdcentraler som passar just dina krav. Den information som kommer från landstingen är ofta generell och understryker likheter. Vi på OmVård.se tror att varje individ har helt unika behov. Vi vill uppmuntra alla att tänka efter vad just de tycker är viktigt.

Därför har vi skapat en vårdcentralsguide. Genom att svara på några enkla frågor får du tips på vårdcentraler som kan vara intressanta för just dig. Varje lista med tips är unik och bygger helt på de svar du har gett.

Karolinska Institutets första utvärdering av Vårdval Stockholm har ju väckt en enorm debatt bland politiker och bloggare. Alliansens sjukvårdsgrupp är jublande glada, medan Socialdemokraternas Ilija Batjlan tycker att rapporten bekräftar hans bild av att vårdval Stockholm är dålig, framför allt för socioekonomiskt utsatta.

Alliansens mål har uppfyllts: det har blivit fler vårdbesök, vårdtunga patienters besök har ökat mer än snittet, patienterna ger bättre och bättre betyg i patientenkäter och antibiotikaförskrivningen har gått ner. Kanske mest hypat är också att logoped-marknaden har blivit oändligt mycket bättre.

Alldeles säkert kommer de röd-gröna målen att uppfyllas om de vinner valet i höst: det kommer att gå att flytta resurser från privata vårdföretag till intreprenadaktörer, det kommer att gå att flytta besök från läkare till distriktssköterskor, det kommer vara möjligt att öppna upp vårdcentraler i socioekonomiskt utsatta områden.

Mål, belöningar och bestraffningar är kraftfulla metoder, som kan påverka det mesta. Därför är det synd att både alliansen och de röd-gröna missar  vilket målet borde vara: hur lyckad behandlingen eller undersökningarna har varit för patienternas hälsa. Istället mäts antal utförda besök, patienternas belåtenhet och resursfördelning efter områdets socioekonomiska status.

Det finns ingen belöning vikt för vårdcentraler som håller sina patienter friska, eller så friska som det går. Helst ska man till och med som läkare heller inte framhålla sin egen kvalitet på bekostnad av andra läkares kompetens, eftersom det undergräver patientens ”helt nödvändiga förtroendet för vården och vårdgivarna” enligt Läkarförbundets etik- och ansvarsråd.

Självklart är det viktigt att diskutera hur pengarna ska fördelas, men någonstans måste det finnas en diskussion kring varför vården finns och vad vården borde göra.

Ett mycket tydligt exempel på vad som är problemet för patienterna i vården idag kan följas i bloggen Astmaliv, där en astmatiker beskriver hur hon försöker hitta en vårdcentral som är intresserade av att ta hand om henne och hennes sjukdom. En hittills fruktlös jakt.

En stor mängd bloggare har skrivit om rapporten och debatten, bland annat Peter Andersson, Birgitta Rydberg, Filippa Reinfeldts pressekreterare Cherine Khalil, Helene Sigfridsson, Raymond Svensson, HBT-sossen och Catharina Elmsäter Svärd.

I dag öppnar vi för möjligheten för enskilda vårdgivare att nå ut med kompletterande information om sin verksamhet. Efter uppvaktning från både användare och vårdgivare om att ta del av/presentera mer information om en enhets verksamhet har vi nu gjort detta möjligt.

Det kan handla om att beskriva era kompetenser och erbjudande i objektiva termer, kommentera enhetens resultat i mätningar, berätta om viktiga värderingar eller berätta om en aktuell aktivitet, t.ex. en vaccinationskampanj.

Först ut med att presentera sin verksamhet är nystartade vårdcentralen Familjedoktorerna i Strängnäs. Vi hoppas givetvis att fler vårdenheter ska följa efter och ta chansen att beskriva sin verksamhet för allmänheten.

Kömiljarden delades ut till landstingen i höstas trots ett väldigt flyttande av patienter till ”frivilliga” köer. Diskussionen kring de ”frivilliga” köerna ledde till att det verkliga köläget granskades och visade sig vara mycket dåligt i flera landsting och regioner. Nu har regeringen och SKL kommit överens om att skärpa reglerna för vad som räknas som minskade köer.

* Alla köer kommer att räknas, inklusive ”frivilliga” köer. Förhoppningsvis kommer det inte att hjälpa att ha mer än hälften av patienterna i frivilliga köer, som bland annat region Skåne har haft.

* Mätningen kommer att genomföras under två perioder, januari-mars och september-december. Det kommer inte att fungera att göra punktinsatser runt ett specifikt datum, som verkade vara fallet under hösten 2009.

* Slutligen måste landstingen höja inrapporteringsfrekvensen från 90 till 95 %.

Principen att belöna bra beteende för att sporra förbättringar är positiv, men det är bedrövligt att reglerna måste skärpas på det här sättet för att komma till rätta med fifflandet.

Här är några exempel på hur köutvecklingen har sett ut under hösten 2009. Som synes ökar andelen frivilligt väntande markant under hösten 2009. Bilderna kommer från Väntetider.se (2010-01-29)

Orange är patienter som har väntar mer än 90 dagar.

Blått är ”frivilligt” väntande.

Lila är patienter som har fått vård inom vårdgarantin.

Patienter i Blekinge som väntar på operation/åtgärd

Patienter i Skåne som väntar på besök till allmänmedicin