Efterfrågan på fetmaoperationer ökar stadigt, berättar Ingmar Näslund, vid Örebros universitetssjukhus för SR. Han berättar också att det är mycket positivt. Fetmaoperationer är säkra och ger gott resultat. Fetma ger många följdsjukdomar som värk, diabetes och högt blodtryck. Operationerna kan därför avlasta övriga vården.

Tyvärr har inte alla landsting samma inställning till operationerna. Värmland, Örebro och Stockholm genomför många, medan Dalarna, Kalmar och Östergötland är det få som opereras för fetma. Det gör att siffrorna för väntetider för betyder lite olika i olika landsting. Sjukhusen i Dalarna, Kalmar och Värmland har kortast väntetider i Sverige. Att väntetiderna är korta i Dalarna och Kalmar beror på att det är mycket svårt att få remiss till fetmaoperation i dessa landsting.

Nu funderar SKL på att samordna riktlinjer och resurser för fetmavården. Det skulle innebära att kriterierna för att få operationen skulle vara samma över hela landet, och att de resurser som finns skulle kunna utnyttjas bättre.

Det är rimligt, det ska inte hänga på vilket landsting man bor i om man får den vård man behöver. Det ska heller inte gå att få fina väntetidssiffror genom att undanhålla människor vård.

Också Sydsvenskan skriver om kirurgernas önskan att skapa fetmacentrum.

Lotta Gray och Ulla Eliason, båda med spridd tarmcancer, skrev igår en debattartikel i Aftonbladet där de beskrev tillvaron för en cancerpatient. Köande och väntande inför provsvar, på kallelser och behandlingar hör till vardagen och leder till oro och ångest. Lotta och Ulla skriver om att patienterna måste ställa krav på sitt sjukhus och våga fråga om väntetider och behandling och ifrågasätta de svar de får. Som de skriver behövs det att någon kräver förändring för att något ska hända.

Det som också behövs är att ledningarna på sjukhusen ser möjligheter till förändring och genomför dem. En förutsättning för förbättringar är att problem synliggörs. Problemen kan handla om att remisser som kommer in inte är fullständiga utan studsar fram och tillbaka genom systemet eller att provsvar inte plockas upp snabbt nog. Det kan också handla om hur man jobbar med tidbokning på klinikerna. Det som är allra viktigast att titta på är hur olika yrkesgrupper förhåller sig till varandra och hur de kan stödja varandra i stället för att bara fokusera på sin lilla del av arbetet.

På Universitetssjukhuset i Lund har de använt organisationsmodellen Lean för att få ner de långa ledtiderna bland annat i utredningen av livmoderhalscancer. Det tog tidigare fyra veckor, där endast några få timmar var verkligt värdeskapande. Genom att leta efter och åtgärda orsakerna till bortkastad tid kunde Universitetssjukhuset i Lund få ner totaltiden för utredningen till nio dagar. Lean bygger på att undvika slöseri, i det här fallet främst med tid, och att utgå från patientens behov.

Också S:t Görans sjukhus och Södersjukhuset har arbetat framgångsrikt med Lean för att förbättra för sina patienter. Förändringarna är ofta välkomna, både för patienterna och personalen. Det är inte rimligt för cancerpatienter, eller för den delen för andra patientgrupper, att behöva stå ut med långa, onödiga väntetider. Fler sjukhus borde ta efter de goda exemplen.

Lotta och Ulla tar också upp oron för att den vård de får inte är den bästa för dem, att de inte får de behandlingar de skulle kunna få. De berättar att de självklart vill få vård på kliniker med stor erfarenhet av just deras typ av sjukdom. Idag har du som patient rätt att söka vård på andra platser än det sjukhus du remitteras till om de inte kan uppfylla vårdgarantin. Kanske är det också dags att lägga till rättigheter att söka vård på andra sjukhus, också i andra landsting, om du känner till att de är bättre på att utföra den behandling du ska få.

Läs mer om Lean på Skånes universitetssjukhuset i Lund:s hemsida, här finns särskilt om livmoderhalscancer, och i Läkartidningen 1 och 2. Och besök Lotta Grays mycket läsvärda blogg.

Idag presenterade socialminister Göran Hägglund stolt resultatet från väntetidssatsningen. Alla landsting får godkänt av regeringen och SKL. 17 av 21 landsting ger 90 % av patienterna vård inom vårdgarantin. Övriga landsting ger i alla fall 80 % av patienterna vård i tid. En fullkomlig succé, ser det ut som.

Halland var allra bäst, 99 % fick behandling inom 90 dagar, vilket ger dem 15 978 970 kronor från behandlingsdelen av kömiljarden. Västmanland hamnade på nionde plats, 95 % av alla patienter får behandling inom 90 dagar. De kommer att få 13 536 548 kronor från samma pott.

Problemet är bara att de presenterade siffrorna inte är hela sanningen. Landstingen minskar delvis köerna genom att få patienterna att ställa sig i en kö för ”frivilligt väntande”. I den kön finns inte längre några garantier att du kommer att få vård i tid.

Frivilligköarna tas inte med i den statistiken över väntetider, och har inte påverkat utdelningen av kömiljarden. Eftersom det har uppstått frågor om frivilligt väntande gjorde SKL en särskild utredning om hur många som står i de här köerna i varje landsting.

I vinnarlandstinget Halland väntar 19 % av patienterna i frivillig kö till operation/åtgärd. Genom frivilligkön har minst 15 % väntat mer än 90 dagar på behandling totalt sett. Västmanland är allra värst i det här sammanhanget, frivilligkön till operation/åtgärd består av 48 % av patienterna. I Västmanland är det 27 % som har väntat mer än 90 dagar på sin behandling.

Landstingen har heller inte varit tydliga med information till patienterna. I Skåne placeras du i frivillig kö om du inte aktivt säger ifrån. SVT tar upp ett liknande exempel i Stockholm. Ann-Sofi Andersson behövde få tid till hörselläkare. Hon fick veta att väntetiden skulle bli ungefär 12 månader, vilket är 9 månader längre än vårdgarantin. Hon fick också veta att hon skulle höra av sig till vårdgarantienheten om hon hade några synpunkter på väntetiden. Hon uppfattade detta som att hon kunde klaga till enheten, vilket hon inte var intresserad av. Eftersom hon inte hörde av sig, hamnade hon i frivilligkön. Om hon hade vänt sig till vårdgarantienheten hade hon förhoppningsvis fått veta att hon har rätt till att söka vård på ett annat sjukhus eller i ett annat landsting, eftersom vårdgarantin inte uppfyllts.

Det är lovvärt att försöka korta köerna. Men om ett resultat är att landstingen skyfflar runt sina patienter i olika köer borde nog regeringen hålla inne sin generösa utdelning av 1 000 000 000 kronor. Eller belöna de landsting som faktiskt står för sina köer och jobbar aktivt med att förkorta de riktiga köerna.

Om kömiljarden i DN, SvD, SVT

Om Ann-Sofi Andersson i SVT

Om frivilligt väntande i Dagens Samhälle

SKL:s utredning om frivilliga köer.

Nu börjar det dra ihop sig till utdelning av kömiljarden – i november ska 1000 miljoner kronor delas ut till de landsting som lyckas hålla vårdgarantin och erbjuder minst 80 % av sina patienter besök inom 90 dagar och behandling inom 90 %.

Positiva rapporter har regelbundet kommit in – landstingen blir bara bättre och bättre på att minska köerna i vården. Några landsting lyckas exceptionellt bra med att minska sina köer. Sveriges Radio kunde igår avslöja att siffrorna kanske inte är riktigt så bra som de ser ut. Flera landsting har en kö för de som frivilligt väljer att fortsätta vänta på ett specifikt sjukhus istället för att prova sin lycka på ett annat sjukhus. Även om dessa personer får vänta mer än 90 dagar räknas de inte in i kön – och vips så har köerna minskat!

Landstingsrådet Ulric Andersson i Värmland är mycket upprörd, enligt Nya Wermlands Tidningar. Han berättar att de inte greppat möjligheten att döpa om köerna, utan istället satsat på att faktiskt minska köerna genom att jobba hårt och höja skatterna. Sen har Värmland också påtagligt mycket färre i ”frivillig”-kön än till exempel Skåne, och samtidigt ett mycket sämre utgångsläge inför utdelningen av kömiljarden än Skåne. Också Dagens medicin skriver om Ulric Andersson.

Kösiffrorna är problematiska! Läser man regeringens dokument (här, här och här) om kömiljarden och deras sprudlande utvärderingar av kömiljarden hittar man inget om ”frivilliga köer”. Inte heller i den statistik som redovisas av SKL, bland annat på väntetider.se står det inte heller där något om att väntetiderna gäller de som ofrivilligt står i kö. Eftersom det frivilliga köandet inte nämns så mycket står det inte heller vilka förutsättningar som gäller för dessa köer. Hur länge får man vänta där? Vad har man för rättigheter om man frivilligt står i kö? Vilken information får de som väljer att stå i kö? Får man ändra sig och hoppa ur frivillig-kön?

Och viktigast av allt – hur kommer frivillig-köandet värderas av SKL och regeringen inför fördelningen av miljarden?

I torsdags drog Västra Götalands-regionen igång sitt vårdval. I och med detta fick två av tre svenskar möjlighet att välja vård. Vårdvalet innebär inte bara att nya möjligheter för patienterna, det innehåller också nya regler kring nyetablering av vårdenheter och nya ersättningsmodeller.

OmVård tittar närmare på vårdvalet. Vi har bland annat träffat en vårdcentral i Halland, landstinget som var allra först med att införa vårdval, och en vårdcentral i Skåne, så ny att färgen ännu inte hade hunnit torka på väggarna.

Vi har också pratat med folk i Uppsala och Stockholm. Vad vet man egentligen om vårdvalet?

En mängd organisationer har tittat på effekterna av vårdvalet utifrån sina olika perspektiv. Vi har läst igenom och sammanfattat några av rapporterna, för att du som läsare ska kunna få en bild av vad de handlar om.

Vi tittar också på vad som har hänt i landstingen efter att vårdval har införts, och vad vårdvalet egentligen är.

Det finns helt enkelt en hel del att dyka ner i för dig som är nyfiken på vårdvalet.

Om du är astmatiker är det viktigt att få hjälp att hålla sjukdomen under kontroll. En välinställd astma, där man tar rätt mängd medicin vid rätt tillfällen, låter bli att röka, rör sig och på andra sätt tar hand om sig själv, är oftast rätt oproblematisk för den drabbade. Däremot kan astma som inte tas om hand på rätt sätt vara besvärlig. Personer som inte får rätt hjälp och vård har högre sjukfrånvaro och kan till och med få bestående skador. Astma- och Allergiföreningen i Stockholms län har kartlagt hur bra vårdcentralerna i Stockholms län är på att följa de nationella och regionala riktlinjerna för god astmavård – och kan därigenom rekommendera vårdcentraler som passar astmatiker bättre än andra.

Nu kan vi till vår stora glädje erbjuda den informationen till OmVårds besökare! På vårdcentralerna har det fliken Astma och allergi kommit till. Under den kan du se hur bra vårdcentralen är inom fem områden:

• har vårdcentralen en särskild astmamottagning,
• finns det specialutbildad personal,
• genomför vårdcentralen rekommenderad behandling och uppföljning,
• erbjuds patienterna utbildning att hantera sin astma och
• är miljön tillgänglig för människor med astma

Precis som för övrig information på OmVård.se kan du också jämföra vårdcentraler med varandra.

Den kartläggning som redovisas på OmVård.se genomfördes hösten 2008. Alla vårdcentraler i länet fick en enkät med sammanlagt 31 frågor om i hur hög grad de följer de nationella och regionala riktlinjerna för astmavård. 86 % av vårdcentralerna svarade på enkäten. Sakkunnig i studien var Victoria Strand, med. dr. och specialist i allergisjukdomar vid Astma- och Allergimottagningen på S:t Göransgatan i Stockholm.

Om du vill läsa mer finns det information på vår sida på MyNewsdesk.se.

Apropå astma – i Vietnam har de upptäckt att inälvsparasiten hakmask minskar benägenheten att utveckla allergi mot kvalster. Enligt Expressen hoppas forskare på att upptäckten kan leda till metoder för att minska allergiska besvär och eventuellt också astma.

Här kan du också läsa om hur det är att ha astma i Bryssel – Blom bloggar i Bryssel berättar.

Uppgifterna om väntetider på OmVård.se hämtas från SKL:s webbplats Väntetider.se. Denna data uppdateras en till två gånger per månad. Vi har tyvärr inte haft möjlighet att uppdatera lika ofta, eftersom vi just nu måste gå in på varje väntetid för samtliga vårdgivare och ändra manuellt. Det är inte så vi vill ha det. Därför har vi skickat en förfrågan till SKL om att kunna göra automatiska överföringar från Väntetider till OmVård.se, så att de väntetider vi presenterar är så aktuella som möjligt.

Just nu tittar SKL på vilka som äger datat, om det är varje enskilt landsting eller om det är SKL. Förhoppningsvis är det här frågor som kan lösas. Vi vill erbjuda en rykande aktuell tjänst!

I måndags och tisdags var jag på resa i södra Sverige, träffade kommunikatören Katarina Otz på Hälsovalskontoret i Region Skåne, Siw Lindberg som håller i uppbyggnaden av Skånes enda nystartade landstingsdrivna vårdcentral, Vårdcentralen i Limhamn, och Mats Perkmar som tillsammans med sin kollega driver Familjeläkarna i Söderbro/Skrea.

Det var en lärorik resa, vården ser verkligen olika ut i olika delar av Sverige, beroende på befolkningens sammansättning, på vårdvalssystem, på traditioner inom landstingen och mycket annat. Det är märkbart när man åker runt, och det ska bli roligt att åka till ännu fler ställen senare.

I Skåne finns tio sjukhus och vårdcentralerna har ofta haft begränsade öppettider. Det har fått till följd att invånarna har sökt sig till akutmottagningar snarare än till vårdcentralerna. Sjukhusen har också mer och mer byggt upp parallellorganisationer till vårdcentralerna, med öppenvårdsmottagningar av olika slag. Nu ska primärvården ta ett helhetsgrepp om patienten, vilket kommer att bli en stor omställning för både sjukhus och vårdcentraler.

Limhamns vårdcentral är fortfarande under uppbyggnad, här visar Siw en av lokalerna. Intrycket är ljus och rymd.

Halland var först med att införa vårdval. Det är också där namnet kom till, istället för nånting i stil med ”Nytt ersättningssystem för primärvård nånting nånting”. Hallands vårdvalsmodell är extremt enkelt upplagd. Vårdcentralerna får ersättning för varje listad patient. Ersättningen är åldersviktad, små barn och mycket gamla patienter medför högre ersättning. Om patienterna söker vård på andra vårdcentraler än den där man är listad får den egna vårdcentralen betala. Vårdcentralerna måste ta emot alla patienter som vill lista sig där.

Familjeläkarna ligger på Skrea strand i Falkenberg, med en strålande utsikt ut över havet.

Systemet fick svidande kritik av Lars Brune i Sveriges Radio Halland förra veckan. Lars Brune är läkare och vårdentreprenör i Halland, och han hävdar att systemet tillåter vårdgivarna att ”taktikplacera” vårdcentraler så att de får friska patienter som ger hög ersättning. Han gillar klart bättre systemet i Västra Götaland där ersättningen viktas utifrån många fler parametrar än ålder, bland annat beroende på hur sjuk patienten är.

Mer om besöken kommer i artiklar längre fram.

Helena Eriksson är en av tre som har fått igenom ansökan om att få starta privat vårdmottagning i Uppsala län, skriver UNT. Hon är barnmorska, idag gruppchef på förlossningen på Akademiska Sjukhuset i Uppsala. I en artikel i UNT berättar hon om sina planer för sin mödravårdscentral , bland annat ska hon erbjuda spädbarnsmassage och vattengymnastik om efterfrågan finns. Hon ser fram emot möjligheten att prova de idéer och tankar det inte riktigt har funnits utrymme för tidigare i hennes karriär.

Det är roligt att läsa om Helena mitt i den pågående debatten om vinstuttag i vården. Så vitt man kan läsa sig till har hon en klar bild av sitt motiv – hon vill skapa en bra mödravårdscentral i Uppsala. Vilket hon bland annat vill göra genom att behålla en kontinuitet i vårdkedjen – hennes barnmorskor ska också jobba på förlossningsavdelningen på Akademiska, för att mödrarna ska träffa samma personal på båda ställena och för att personalen ska upprätthålla sin kompetens. Det kan helt enkelt bli ett spännande samarbete mellan privat och offentlig vård.

Dagens Medicin berättar också att sjuksköterskorna kan bli de stora vinnarna i vårdvalet i Västra Götalandsregionen. Eftersom antalet vårdcentraler ökar finns det också flera arbetsgivare att välja mellan för sjuksköterskorna, vilket ger effekt i form av högre löner och andra förmåner.

Debatten om  för- och nackdelar med vinster i vården rullar på, senast idag i en kolumn i DN av Göran Rosenberg. Robert Noord skriver ett intressant inlägg om kvalitet som den viktigaste drivkraften, vilket också Kent Persson tar upp.  Peter Andersson kommenterar också Rosenbergs kolumn.

En priolista är på gång i Norge, skriver Dagens Medicin. Den handlar om vilka som ska få vård när/om influensaepidemin slår till med full kraft. Troligen kommer till exempel personer med lättare besvär inte få besöka vårdcentral. Det blir spännande att se hur den är utformad.