Årets mest uppskattade vårdcentral heter Backe hälsocentral och ligger i den lilla orten Backe i Jämtland. De tillfrågade patienter är nöjda med nästan allt. Vårdcentralen har fått 97 % i OmVårds Patienttopp.

Nästan lika fina omdömen har samtliga vårdcentraler i toppen av listan. På andra plats kommer förra årets etta, Söndrumskliniken i Halland, med 96 %. På tredje plats finns Äppelvikens Läkarmottagning i Bromma i Stockholm, också med 96 %.

Något som förenar vårdcentralerna med höga placeringar i årets Patienttopp är att de är små. Störst av de tio bästa är Säröledens familjeläkare och BVC i Halland, med strax över 3000 listade. Snittet i Sverige ligger runt 7500 listade patienter.

En annan sak som förenar de bästa vårdcentralerna är att de har stabilt höga poäng. Den nationella patientenkäten har genomförts tre år i rad i de flesta landstingen, och de bästa landstingen och vårdcentralerna har fått fina omdömen i alla omgångar de har deltagit i. Till exempel har både Söndrumskliniken och Äppelvikens Läkarmottagning har varit etta i Halland respektive Stockholm alla de tre åren som OmVård har tagit fram Patienttoppen, och Backe hälsocentral har varit bäst i Jämtland de två år som enkäten genomförts i Jämtland (2009 och 2011).

Patienttoppen bygger på data från den nationella patientenkäten som genomförs av Indikator på uppdrag av Sveriges Kommuner och Landsting. OmVård.se tar fram patienttoppen genom att räkna ut snittet för de åtta huvudfrågorna i enkäten. Den är ett lättillgängligt sätt att se och jämföra vårdcentraler i varje landsting.

Stora vårdcentraler impopulära

Medan de populära vårdcentralerna är relativt små är de tio minst uppskattade vårdcentralerna större än snittet. Lägst omdömen fick i år Rinkeby vårdcentral, med bara 58 % i mätningen och med runt 9000 listade patienter.

Fem av de tio vårdcentralerna med lägst betyg ligger i förorter till Stockholm. Nio av tio är landstingsdrivna. Det enda undantaget är Carema Vårdcentral Väsby.

Norrbotten nykomling

Nytt för i år är att Norrbotten har deltagit i Patientenkäten. Det gör att årets Patienttopp är den första där samtliga landsting finns med. Norrbotten placerar sig ungefär i mitten av landstingen. De har också fått med en av sina vårdcentraler, Haparanda vårdcentral, bland de tio sämsta.

Patienttoppen

Landstingens topplistor hittar du hos OmVård.se. Där finns också information om samtliga vårdcentraler i Sverige. Du kan enkelt hitta och jämföra tillgänglighet, och patientomdömen. För besökande patienter finns också möjlighet att lämna omdömen om vårdcentralerna.

Om undersökningen och sammanställningen

Patientenkäten skickas ut till ett urval av vårdcentralernas patienter. Alla svarar inte på enkäten. Det här gör att materialet bara ger en bild av verkligheten. Slump kan ha påverkat vårdcentralernas omdömen. Eftersom urvalet är så pass litet är det vanskligt att dra alltför långtgående slutsatser av skillnader på några få procentenheter.

OmVårds snittbetyg är medeltalet av åtta huvudfrågor i enkäten, om tillgänglighet, helhetsintryck, bemötande, delaktighet, information, förtroende och om patienten skulle rekommendera vårdcentralen.

Strokeberedskapen ser mycket olika ut på sjukhusen. Dagens Medicin har granskat den ofta alldeles för långa tid som förflyter från det att strokedrabbade kommer in till sjukhusen tills dess att trombolysbehandling sätts in. För att rädda liv och undvika framtida funktionshinder måste patienten få behandlingen inom tre timmar från stroken, vilket gör att varje minut är dyrbar på sjukhuset.

Det är bra att Dagens Medicin tar upp skillnaderna mellan sjukhusen. Vården vid hjärtinfarkt förbättrades kraftigt när skillnaderna i landet uppmärksammades i media. Kanske det här på samma sätt kan vara en väckarklocka för till exempel Blekingesjukhuset i Karlskrona där det tar skrämmande 85 minuter i mediantid från det att patienten kommer in till sjukhuset tills behandlingen sätts in.

Dessutom används trombolysbehandling inte jämnt över landet. Användningen av behandlingen ökar, men skulle behöva öka i ännu mer.

Tyvärr kommer många in för sent till sjukhuset för att alls komma i fråga för behandlingen. Det är en av de främsta orsakerna till att bara ungefär 8 % av de 11 000 som hade kunnat få behandlingen får den. För att förbättra prognoserna för de som drabbas är det viktigt att hela kedjan fungerar. Omgivningen måste känna igen symptom på stroke, det måste finnas en fungerande ambulansverksamhet som snabbt kan ta de drabbade till sjukhus, sjukhusen måste ha fungerande rutiner för vad som ska göras när patienten kommer in.

Ett steg måste därför vara att öka medvetenheten om hur stroke yttrar sig och varför det är så viktigt att komma i tid till vården. Se därför till att lära dig AKUT – här illustrerad av Hjärt- Lungfonden:

Klicka på bilden för att se den i ett större format.

Läs i Läkartidningen om spridningen av trombolys.

Dagens Medicins granskning finns bara i papperstidningen, men här kan du läsa ledaren.

Prisjakts har en ny jämförelsetjänst för receptfria läkemedel, vilket är en strålande idé. Det går till exempel att följa prisutvecklingen för receptfria mediciner, och se hur stor spridning det är bland priserna. Förhoppningsvis kommer fler av apotekens priser att dyka upp. Apotek Hjärtat och Kronans Droghandel saknas, bland annat. Dessutom vore det schysst att kunna jämföra med hur priserna såg ut före avregleringen, men jag vet inte om Prisjakt kan gå tillgång till den informationen.

Det är spännande att kunna se statistik och jämföra. Saker och ting kan bli mer tydliga då. Till exempel insåg jag att alla smärtstillande mediciner med Paracetamol, alltså Alvedon, Reliv, Curadon och Panodil, kommer från det gigantiska läkemedelsföretaget GlaxoSmithKline. Så även om patentet har gått ut och nya läkemedelsföretag får göra generika finns det ändå ingen verklig konkurrens för Paracetamol på den svenska marknaden.

Konkurrensverket har granskat GSK-dominansen, men tycker inte att det borde hämma effektiv konkurrens, enligt Dagens Medicin. Det är svårt att förstå hur det inte skulle påverka.

Läs också i DN om prishöjningen av receptfria läkemedel. Och använd Prisjakts jämförelsetjänst!

Mätning efter mätning visar att vård och hälsa ser olika ut för olika grupper, din chans att överleva till exempel cancer och hjärtinfarkt beror på var du bor i landet, eller som i denna nya rapport: att en del kommuner lyckas med folkhälsoarbete medan andra ligger långt efter. Därför känns kritiken mot öppna jämförelser rätt tomma. Det är smart att mäta, det är smart att jämföra och det är smart att satsa på förbättringar där man är som sämst – skriver vi idag på Newsmill.

Idag presenterade SKL, Socialstyrelsen och Folkhälsoinstitutet den första rapporten om Öppna jämförelser på folkhälsoområdet. Ett lovvärt initiativ som kan stimulera smart utveckling inom folkhälsoområdet, om mottagarna kan se möjligheterna med jämförelserna och inte tar dem som något hotfullt eller orättvist.

Rapporten går igenom tre olika områden som är möjliga för kommuner och landsting att påverka: levnadsvillkor, levnadsvanor och hälsoeffekter, fördelat på kön och utbildningsnivå. Rapporten kan vara en guldgruva för kommuner som vill använda sina resurser smart och satsa på områden där de har lägre resultat än andra kommuner och landsting.

Genomgången erbjuder också möjlighet att hitta de kommuner och landsting som kan föregå med gott exempel och som kan ha metoder värda att titta på. Ett exempel är Arjeplog som har extremt låg andel gravida kvinnor som röker. De har jobbat aktivt med frågan, och tagit fram en fungerande metodik, men en Skånekommun skulle troligen inte komma på att fråga dem om råd utan en jämförelse som den här. Västerbotten är det landsting högst sammanräknat betyg, vilket Västerbottens-kuriren uppmärksammar. De har Vision 2020 – världens bästa hälsa, världens friskaste befolkning, som kanske kan vara intressant för andra landsting att kasta en blick på.

Öppna och publika jämförelser kan ses som råd och stöd för utveckling, i det här fallet för kommuner och landsting, i andra fall kan det vara sjukhus och kliniker som kan hitta förbättringsområden med hjälp av jämförelser. Tyvärr verkar rädslan för att orättvist bli ”sämst i klassen” ta över insikten att först med jämförelser går det att se vad som vinner mest på att förbättras.

Öppna jämförelser får en hel del kritik, bland annat i artikeln ”Kvalitetsregister och styrningen av de professionella” på Newsmill. Artikeln tar upp risker med att göra professionella till ”vanliga anställda”, faran med att förlora mjuka värden och det skadliga med skapande av nya maktrelationer. Det är också många ansvariga som väljer att förklara bort resultatet: ”Vi har svåra patienter”, ”En del grupper är mer missnöjda än andra” och så vidare.

Mätning efter mätning visar att vård och hälsa ser olika ut för olika grupper, din chans att överleva till exempel cancer och hjärtinfarkt beror på var du bor i landet, eller som i denna nya rapport: att en del kommuner lyckas med folkhälsoarbete medan andra ligger långt efter. Därför känns kritiken mot öppna jämförelser rätt tomma. Det är smart att mäta, det är smart att jämföra och det är smart att satsa på förbättringar där man är som sämst.

Och för enskilda individer är det smart att utvärdera sin vårdcentrals, sjukhus, kommuns och landstings resultat och fundera över hur man själv vill ha det.

Kent Persson skriver om rapporten bland annat utifrån Örebro-perspektiv och Christer Jonsson om läget i Kalmar.

I dagens Svenska Dagbladet dyker vi upp igen. Denna gång är det vice ordförande i Svensk Förening för Allmänmedicin, Björn Nilsson som uttalar sig kritiskt om det vi vill göra. Återigen tar man upp att ranking är någonting negativt. Detta kan ju inte tyda på annat än att man inte ens varit inne på vår sida och läst. Jag postade nämligen ett ganska tydligt inlägg både på förstasidan och bloggen som talar om att vi inte ska genomföra någon form av ranking. Desto roligare är det att Nilsson menar att man ska jämföra kvalitet och kontinuitet. Vad är det han tror att vi ska jämföra egentligen? Vi håller med om att detta är mycket viktiga variabler för patienten och detta är givetvis någonting vi vill lyfta fram.

Att döma av de kommentarer som lämnats på artikeln verkar patienterna tycka att det är bra att kunna skaffa sig en bild av service- och vårdkvaliteten på en enhet innan man besöker den, medan företrädare för professionen är mer tveksamma. Vi håller med om att lanstingen har ett ansvar i att erbjuda information om de olika vårdgivarna, inte bara basunera ut att vårdval är bra, sätt igång och välj (men lycka till med att hitta information)! Hittills är det bara Stockholm och Östergötland som verkar ha fattat galoppen. Förhoppningsvis sätter vi dock rejält eld i baken på övriga landsting/regioner. För alla är väl ändå överrens om att patienterna har rätt att veta?

I samma nummer av Svenskan står att läsa att nio av tio äldre får inte den tandvård de behöver. Skulle inte du som anhörig vilja veta vilka äldreboenden det är som klarar av det de ska och vilka som inte gör det, när det är dags att hjälpa din gamla mamma att hitta rätt ställe att bo på de sista åren av hennes liv?

Blev idag intervjuad av Fredrik Mellgren på Svenska Dagbladet om vårt arbete och vår lansering. Jag anser att Mellgrens rubriksättning var lite väl aggressiv och vill här i bloggen poängtera att OmVård.se inte kommer att ranka varken läkare eller vårdenheter. Däremot kommer vi att presentera information som vi samlar in från offentliga datakällor kring enskilda vårdenheter, men inte i syfte att tolka detta åt vårdkonsumenter i någon slags ranking. Jag har gjort Mellgren uppmärksam på detta och publicerar här mitt mail till honom. Misstänker att artikeln kommer att röra upp en del känslor och vill på en gång tala om vad det är vi vill åstadkomma. Hoppas givetvis att Mellgren ändrar sin rubriksättning innan morgondagens läsare får nyheten.

Pontus

Hej Fredrik,
Läste precis din artikel om vårt initiativ och vill bara påpeka att tjänsten inte kommer att ranka läkare, som rubriken lyder, utan att vara ett verktyg för att jämföra vårdgivare på enhets-/kliniknivå. Detta är en väsentlig skillnad då vi inte kommer att ranka i den meningen att tala om vilken enhet som är bäst, då detta är mycket vanskligt, om ens möjligt, eftersom vi inte ställer nyttan av t.ex. en kort väntetid emot ett bra patientomdöme eller bra medicinska resultat. Vidare hade vi ju ett samtal om varför vi inte vill göra jämförelsen på individnivå, något som din rubriksättning knappast reflekterar och som heller inte tas upp i artikeln. Jag skulle därför gärna se att du ändrade rubriksättningen för att inte ge en felaktig bild av vad det är vi vill åstadkomma. I övrigt tycker jag att du skrivit en intressant artikel.

Pontus Österberg