header shadow

Inlägg i kategorin ‘psykiatri’

onsdag, 10 augusti, 2011

Nu behövs förändringar

Allt fler unga skadar sig själva. Samtidigt verkar vården ofta stå handfallen inför problemet. De flesta verkar vara eniga om att det är en svår grupp och att det är svårt att hitta riktigt fungerande behandlingar. Gruppen tvångvårdas ofta, och utsätts ofta för tvångsåtgärder under vårdtiden.

Rättspsykiatriska mottagningen i Växjö är numera de enda som tar emot de riktigt svåra fallen. De har bara 17 platser, som ständigt är överbelagda. Sedan Rättspykiatrin i Sundsvall slutade ta emot patientgruppen har kön till Växjö fördubblats, och en kvinna har tyvärr redan tagit livet av sig i väntan på vård.

En diskussion har börjat föras om det inte behövs ett nationellt centrum, kanske till och med i form av rikssjukvård, som samlar kompetens om vård av självskadande unga människor. Ett resurscenter och en plats dit de allra svåraste fallen kan få vård verkar finnas med i planerna.

Det är svårt att förstå varför det har dröjt så länge innan diskussionen äntligen har börjat hamna här. Frustrationen över att kompetensen saknas har funnits länge. Förhoppningsvis inser landstingen, Socialdepartementet och Socialstyrelsen att det är hög tid att ta tag i frågan, och att det behöver hända något snabbt. För många unga människor väntar på hjälp idag.

fredag, 17 juni, 2011

Bättre beredskap i vården

Sveriges Radio har gjort en rundringning bland olegitimerade terapeuter av olika slag. Hälften av de tillfrågade kunde tänka sig att ta emot en ung kvinna med självmordstankar. En av ”terapeuterna” arbetar med metoder att ta tillbaka klienten till tidigare liv, hos en annan får klienten lova ”att inte göra något dumt”, alltså begå självmord.

Depression är en allvarlig sjukdom, för obehandlade är dödligheten är mycket stor. Även vid behandling finns en överdödlighet. Att vem som helst får kalla sig terapeut eller coach, och utföra vilken ”behandling” som helst vid en så allvarliga sjukdomen är ett problem. Precis som vid cancer eller andra svåra sjukdomar bör endast kunnig personal behandla och vårda. De behandlingar som används ska vara evidensbaserade. Om de så kallade terapeuternas klienter uttrycker självmordstankar eller visar symptom på depression måste terapeuterna inse sina begränsningar och hänvisa klienten till den legitimerad personal som har utbildning att ta hand om sjukdomen.

Och där dyker ett stort problem upp. Vart ska den sjuke vända sig? Många får hjälp inom psykiatrin, men väntetiderna är ofta långa. Det är relativt lätt att få läkemedel, men alla svarar inte på medicinsk behandling. Det behövs ofta också annan behandling än enbart läkemedel. Precis som man vid cancer ofta provar kombinationer av kirurgi, cellgifter och strålning kan deprimerade behöva kombinationsbehandlingar.

Precis som Sanna Rayman tar upp i SvD idag, och som Gunilla Wahlén från Riksförbundet för suicid prevention och efterlevandes stöd tagit upp flera gånger, behöver psykiatrin ha utrymme för de som drabbas av svåra sjukdomar. Om det inte går att få rätt hjälp inom vården kommer människor att fortsätta att vända sig till terapeuter av olika slag, oavsett om dessa har kompetens och legitimation eller inte.

Här finns Sveriges Radios artiklar och klipp från granskningen: SR1, SR2, SR3.

GT skriver om granskningen.

tisdag, 26 april, 2011

Hjälp till att hindra självmord

Det finns många sidor och platser att vända sig till för att få hjälp och stöd om du mår mycket dåligt. Genom att länka till dessa platser blir de också lättare att hitta för alla som söker efter hjälp.

Ring 112 om du behöver akut hjälp.

Självmordsguide länkar till olika resurser:

Behöver du någon att prata med?

Ring något av numren nedan om du behöver prata med någon som lyssnar.

För vuxna

För barn och unga

För dig som har en närstående som tagit sitt liv

Behöver du vård?

Kontakta en psykiatrisk öppenvårdsmottagning eller din husläkare.

Mer om självmord

Bloggar

Ludmilla berättar i sin blogg om sitt liv efter att hennes dotter begick självmord.

Mymlan länkar också till andra bloggar.

tisdag, 1 mars, 2011

Två favoritbloggare slutar

Två mycket bra bloggar, Tankestormar och Sofias tänkta tankar, har lagt ner. I bloggarna har Thérèse och Sofia berättat öppet och modigt om sina tidigare självskadebeteenden. Nu beskriver de att bloggarna har spelat ut sin funktion och att de vill gå vidare från det som var till det som är.

Båda har nya, intressanta projekt. Sofie kommer bland annat att fortsätta med föreläsningar. Hon har också skrivit två böcker hittills, Zebraflickan och För att överleva: om självskadebeteende. Förhoppningsvis kommer det att komma flera. Mer information finns på Sofias öppna Facebook-sida. Också Thérèse håller föreläsningar om självskadebeteende och ätstörningar. Mer information kan du hitta på hennes hemsida.

Även om det är tråkigt att två så bra bloggar nu avslutas är det glädjande att både Thérèse och Sofia har kommit så långt från det som har varit. Lycka till med framtida projekt!

fredag, 28 januari, 2011

Autism och mjölk

Igår handlade en del av SVT:s Debatt om den påstådda kopplingen mellan autism/Asperger och mjölk och gluten. Som vanligt på Debatt han ämnet bara beröras, men det var ändå intressant.

Utgångspunkten till debatten var det danska paret Mauritsons bok Kärnfrisk familj, hur de ändrade livsstil och därigenom hjälpte sin autistiske son till ett fungerande liv. Deras omlagda livsstil var total, bland annat drog de ner på TV-, data- och mobiltid, de skapade rutiner och de började ha regelbundna gemensamma familjeaktiviteter. Det som dock har fått mest uppmärksamhet är att de också strök socker, mjölk och gluten ur kosten.

Debatten var som sagt var bara ett smakprov av den pågående diskussionen om orsaken till autism. Som alltid i sådan debatter blir diskussionen skev. Mats Reimers och Claude Marcus, de två medverkande läkarna, evidensbaserade forskningsunderlag ställdes mot föräldrars känsloladdade berättelser.

Det är en svår balansgång. Det är förståeligt att föräldrarna griper varje halmstrå som finns. I en svår situation vill man självklart göra något, och definitivt inte missa något man hade kunnat göra annorlunda. Att göra saker för säkerhets skull måste ligga nära till hands. Genom hela debatten återkom argumentet ”Det skadar ju inte att sluta med mjölk i några veckor/månader”.

Samtidigt måste sjukvården vara evidensbaserad. Att en familj provar att ta bort mjölk ur kosten och sedan märker skillnad hos sitt barn kan som de påpekade bero på att barnet är i en ny utvecklingsfas, eller att familjen samtidigt gör någon annan förändring. Läkare kan inte rekommendera metoder eller behandlingar som inte har något bevis.

Mats Reimer avslutade debatten med en viktig poäng, som tyvärr försvann lite i eftertexterna. Han poängterade att det som faktiskt har fungerat för att hjälpa autistiska barn är beteendeträning och att fånga upp barnen så tidigt som möjligt. Där finns det hopp för barn med autism och deras föräldrar.

onsdag, 6 oktober, 2010

Psykiatrimätningen en besvikelse

47 000 slumpvis utvalda patienter inom öppen- och slutenpsykiatri har fått möjlighet att svara på en enkät om den vård de har fått. Undersökningen var mycket efterlängtad från vår sida, eftersom det idag är näst intill omöjligt att få veta något om hur bra de olika psykiatriska mottagningarna och sjukhusen fungerar. Tyvärr var svarsfrekvensen så låg att SKL valde att gå ut med resultaten på landstingsnivå, vilket gör att vi inte kan berätta om hur enheterna uppfattas på OmVård.se. SKL verkar trots allt vara nöjd med resultatet. Att relativt många patienterna upplever ett gott bemötande och har förtroende för personalen lyfts fram.

Landstingen är glädjande nog mer självkritiska, utifrån vad de skriver på sina webbplatser. De flesta lyfter fram de områden där det verkar finnas brister och kommer också arbeta mer aktivt med att få patienter att faktiskt svara på nästa undersökning. Områden som genomgående har fått dåliga resultat är tillgänglighet, långsiktig och gemensam vårdplanering, information till patienterna om vilka varningssignaler de ska se upp med samt information om läkemedelsbiverkningar och platser att klaga på vården.

Däremot har flera patienter uttryckt stor tacksamhet kring personalen som jobbar inom psykiatrin. Landstinget i Kronoberg nämner några exempel, där personalen har gjort stor skillnad för patienter. Det når förhoppningsvis fram till de berörda.

Patientenkäterna får aldrig bli något att slå sig till ro med. Landstingen verkar uppfatta det, flera pratar om förbättringsmöjligheter och ständig utveckling. Även SKL borde vara mer självkritiska och tydligare stå för att allt inte är optimalt i den svenska sjukvården, för patienternas skull.

tisdag, 7 september, 2010

Ny forskning om bipolär sjukdom och våldsbrott

Två stora studier som Karolinska Institutet har genomfört tillsammans med Oxfords universitet gör upp med idén att psykiska sjukdomar som schizofreni och bipolär sjukdom (manodeprissivitet) är grunden till våldsbrott. Genom att jämföra stora grupper av personer som är drabbade av sjukdomarna med normalbefolkningen har de sett att andelen personer som begår våldsbrott är ungefär lika stora i alla grupperna. Däremot ökar risken för våldsbrott bland personer som är drabbade av någon av sjukdomarna och samtidigt har ett missbruk.

Den första studien kom i maj förra året och granskade schizofreni, den andra som fokuserade på bipolär sjukdom kom idag, tisdag. Ansvarig för den svenska delen av studierna är professor Niklas Långström. Han varnar för att göra alltför förenklade slutsatser av hur våldsbrott uppkommer. Ytliga analyser kan göra att resurserna för våldsprevention kan läggas på åtgärder som inte har någon effekt eller som till och med är kontraproduktiva.

En nyanserad bild kan behövas när media fortfarande gärna kopplar samman psykisk sjukdom och farliga brottslingar. I april publicerade till exempel Aftonbladet artikeln ”Vansinnesdåd som skakat Sverige” där de noggrant går igenom en mängd uppmärksammade brott med koppling till psykisk sjukdom. De skriver bland annat: ”vad har egentligen hänt sedan järnspettsmannen i Åkeshov fick ­Sverige att inse att något var fel inom psykvården?”. Sedan följer en genomgång av den psykiatriska vårdens reformer varvat med sammanfattningar av ”vansinnesdåd”.

Ett annat exempel kom senast igår, när Aftonbladets löpsedel utropade: ”8 dömda psykmördare – så gick det när de släpptes.” Genom rubriksättningen såg det ut som att det stod ”8 dömda psykmördare släpptes”.

Niklas Långström poängterar:

”- Rädsla och stigmatisering av psykiskt sjuka i media och samhället i övrigt är också oroande då utanförskapet späds på och minskar människors benägenhet att söka behövlig vård.”

Psykiska sjukdomar som schizofreni och bipolära sjukdomar är tunga för den som drabbas och för deras närstående. Att utmåla de drabbade som potentiellt farliga bara för att de har en sjukdom kan skapa stora problem, genom att ytterligare öka gruppens utanförskap. Den psykiska vården bör absolut granskas, men utifrån hur lyckade behandlingarna är ur patientens perspektiv.

Vill man diskutera orsaker till våldsbrott är kanske missbruk något att specialgranska. Niklas Långström poängterar att forskningsresultatet pekar på att ”arbete mot våldsbrott måste innefatta insatser för att förhindra, upptäcka och behandla missbruk.”

måndag, 31 maj, 2010

Tveksam terapi på nätet

Förra veckan berättade SVT om forumet Terapisnack, där diverse ”terapi-experter” ger råd till hjälpsökande människor. Förutom att ge vad de kallar allmänna råd på forumet hänvisar de också till de terapisessioner de tar bra betalt för.

Experterna på Terapisnack har utbildning som ”Master Powerthinking” och ”Marital Therapy Powerlove”, vilket är företagets egna utbildningar, framtagna av grundaren Jonas Gåde.

Förutom forumet har Terapisnack slarvigt skrivna texter om olika problemområden:

Apropå depression hos kvinnor:

Denna frihet att anförtro kan utsläpp och bidrar till att minska uppkomst av negativa känslor och spänningar innan de har möjlighet att utvecklas till en stämning sjukdom. Denna ytterligare kostnader som depression hos kvinnor.

Apropå alkoholproblem:

Kvinnor blir alkoholhalt på grund av deras fysiska och känslomässiga grym man.

Apropå depression hos unga:

Att ditt barn är i tonåren reducera  alkohol om det förekommer.

Titeln terapeut är tyvärr inte kopplad till en yrkeslegitimation, som till exempel titeln läkare är. Vem som helst får idag behandla personer med psykiska sjukdomar, berättar SVT. Men experterna på Terapisnack har också behandlat barn yngre än åtta år för bland annat tvångstankar och beteendestörningar. Det är inte tillåtet, och Socialstyrelsen har öppnat ett tillsynsärende som troligen kommer att leda till en polisanmälan enligt kvacksalverilagen, skriver Dagens Medicin.

Psykologförbundet vill ha en ny lagstiftning, där endast legitimerad personal ska få behandla psykisk ohälsa. En förändring i lagstiftningen är under utredning, där det i alla fall ska skapas register över personer som arbetar med olika former av terapi och alternativa behandlingar. Det är viktigt att underlätta för människor som söker hjälp att enkelt utvärdera vilka de vänder sig till.

För de som söker hjälp för psykiska problem finns bland annat Sjukvårdsrådgivningen 1177, dit du kan ringa för hjälp. På phir.se går det att söka efter verksamheter runt om i landet. Där finns också telefonnummer till Nationella hjälplinjen. Det ska också gå att få hjälp på den vårdcentral där man är listad.

onsdag, 17 mars, 2010

Depression, ångest och uppföljning

Socialstyrelsens nya (och första) riktlinjer för behandling av ångest och depression har precis presenterats. Liksom i det utkast som kom för ett år sen anges KBT som primär behandling vid mild depression. De poängterar dock mycket noga i riktlinjerna att behandlingsform ska väljas i samråd mellan läkare och patient.

Depression och ångestsyndrom är bland de vanligaste sjukdomarna i Sverige. 25 % av alla kvinnor kommer någon gång i sitt liv behandlas för depression liksom 15 % av alla män. 25 % av alla i Sverige kommer drabbas av ångestsyndrom någon gång i livet. Första kontakten med vården sker främst med primärvården, och mycket av behandlingen görs också i primärvården.

Trots att det här är så vanliga sjukdomar, med risk för funktionsnedsättning, långvarig sjukdom, återinsjuknande och självmord, finns ingen nationell uppföljning av behandling och resultat. Bara en bråkdel av de som får antidepressiv medicin har en depressionsdiagnos visar Socialstyrelsen i en fördjupad genomgång av medicin och journaler i Skåne.

Uppföljning och utvärdering måste bli bättre, både för den enskilda patientens skull och för vården i stort. Eftersom så mycket av vården sker i primärvården blir det därför nödvändigt att allmänläkarna börjar registrera behandlingar och resultat. Hittills har ingen lyckats få läkare i vare sig primärvård eller psykiatri att samlas i gemensamma uppföljningsregister. Att få både primärvården OCH psykiatrin att jobba med gemensamma nationella uppföljningar känns i det perspektivet som en ouppnåelig utopi. Men vem vet, kanske de nya rekommendationerna kan föra med sig en ny insikt i värdet av nationell uppföljning?

Här kan du hitta Socialstyrelsens riktlinjer. Dagens medicin, Läkartidningen och Sveriges Radio har skrivit mer om själva behandlingsförslaget. Intressanta bloggar om förslaget är bland annat Wemind-bloggen.

torsdag, 4 mars, 2010

Självskador och evidens

För några veckor sen publicerade vi intervjuer med Thérèse och Sofia i artiklarna Sjukpensionär vid nitton och Stöd på nätet. Både Thérèse och Sofia har tidigare lidit av självskadebeteende och ätstörningar, och arbetar idag i organisationen SHEDO för att hjälpa andra med samma problem. En av de frågor de jobbar mycket med hur Rättspsykiatrin i Sundsvall vårdar personer med självskadebeteende som är tvångsinlagda där.

SHEDO har kritiserat Rättspsykiatrin bland annat för hur de använder tvångsmetoder, med tvångshandskar, tvångsinjektioner och bältesläggning. Rättspsykiatrin i Sundsvall  använder också metoderna Aktivt ointresse och Kärleksfull cynism, vilket SHEDO ifrågasätter. Rättspsykiatrin upplever att de med sina metoder har uppnått mycket bra resultat. Flera kvinnor upplever tvärtom att de möjligen slutar att skada sig så länge de är inlagda, främst för att undkomma bestraffning, men att de mår psykiskt sämre och att de återfaller i skadebeteende när de är kommer ut igen.

För ungefär ett år sen gjorde SVT flera inslag om kritiken mot Rättspsykiatrin i Sundsvall och behandlingen av unga självskadande kvinnor. Det handlade dels om vilka metoder som användes, dels om att kvinnorna satt på samma avdelning som dömda brottslingar, bland annat våldtäktsmän och mördare. Socialstyrelsen granskade efter detta avdelningen och riktade kritik mot den.

En av följderna blev att en särskild avdelning för kvinnor med den här problematiken skapades och att tvångshandskarna förbjöds. Nu är Rättspsykiatrin i Sundsvall åter aktuell. Representanter för rättspsyk anser att de har goda behandlingar, men att läget försämrades av de förändringar som gjordes. Sofia från SHEDO anser att vården som ges på rättspsyk är mycket dåligt för patienterna.

Sofia från SHEDO intervjuas i en uppföljningsintervju.

Vad som är givet är att att vård bara kan bli bättre om den är validerad och evidensbaserad. Det förutsätter att vårdgivarna dokumenterar och följer upp behandlingar som görs, inklusive tvångsmetoder. Det räcker inte med att vårdgivarna känner eller tror att vården de ger är bra. Om de tycker sig se goda resultat av tvångshandskar, aktivt ointresse och isolering borde de kunna visa det i behandlingsresultat. Kan de inte göra det borde de troligen omvärdera sina behandlingsmetoder.

Det här är särskilt angeläget då allt fler unga människor skadar sig och fler behandlas i slutenvården. Det visar en studie från KI, vilket går att läsa i Läkartidningen. SR har också intervjuat Karin Beckman, en av författarna till rapporten, och Gunilla Wagersten, från barnpsykiatrin i Göteborg, om unga kvinnor som skadar sig.

OmVård.se Sveriges bästa sajt 2009