På kontoret har vi en pågående diskussion om kaffedrickandets värde. Här kommer därför en sammanfattning av diverse rön om kaffe. Studierna som det handlar om är allt ifrån experiment på möss, via små studier på ett fåtal personer till gigantiska studier på tusentals människor.

Generellt sett dricker svenskar väldigt mycket kaffe, 2009 drack varje person i snitt 153 liter kaffe, eller 3,4 koppar gjort på 9,19 kg kaffe, enligt sajten Svensk kaffeinformation. Dessutom forskas det mycket på kaffe, ofta bekostat av kaffeindustrin. Ofta dyker det upp olika rön kring vad kaffe är bra eller dåligt för. Ofta lyfter artiklarna fram varför kaffe är bra. Dåliga kaffe-nyheter kompletteras ofta med något som säger emot resultatet och pekar på att kaffe ändå är bra/ofarligt.

Allmänt om hälsan

Många skriver om kaffets positiva hälsoeffekter, till exempel de här artiklarna: E24, Allt om mat. Samtidigt poängterar andra att det är svårt att dra några verkliga slutsatser av hälsostudier av det här slaget. Effekterna kan bero på andra saker än själva drycken, till exempel att de som dricker kaffe ofta umgås med andra när de dricker kaffe, vilket kan vara bra för hälsan. Sydsvenskan har skrivit en bra sammanfattning av forskning kring för- och nackdelar av kaffe, där den mest spektakulära slutsatsen är att de som dricker mer än 7 koppar om dagen oftare känner närvaron av döda människor än andra. Men Linné tyckte att kaffe var bra, i måttliga mängder (Linné on line). Men här kommer några slutsatser som har rapporterats i media:

Gravid

Kaffe påverkar eventuellt fertiliteten, fast inte säkert.  (Babycenter). Risken för missfall ökar med kaffe enligt en studie (Sydsvenskan, Svensk Kaffeinformation), medan andra inte har visat ett sånt samband (DN). Kaffedrickare får barn med lite lägre födelsevikt, men inte så att det är någon större fara (Second opinion, SVT). Däremot kan det vara så att barn till kaffedrickande mammor reagerar kraftigare på centralstimulerande medel, samtidigt som det kan skydda för tidigt födda barn från andningsuppehåll (Karolinska institutet).

Hjärt- och kärlsjukdomar

5-6 koppar koffeinfritt kaffe ger förhöjda kolesterolhalter (Kropp&hälsa) men kaffe skyddar mot hjärtklappning (Arytmialliansen) och hjärtflimmer, fast bara kanske (Vetenskapsradion). Dessutom minkar kaffe risken för hjärt- och kärlsjukdomar hos kvinnor (Ny medicin)

Diabetes

3-4 koppar kaffe eller te per dag skyddar mot typ-2 diabetes. Allra bästa skyddet ger koffeinfritt kaffe (Läkartidningen, DN, Karolinska institutet).

Cancer

Rikligt intag av kaffe med socker ökar risken för cancer i bukspottskörteln (Karolinska insitutet). Kaffe och motion skyddar möss mot hudcancer. Troligen är solskydd ändå bästa skyddet för människor (Vetenskapsradion). Däremot minskar kaffe risken för levercancer (Nyfiken Vital) och prostatacancer (S-magasin). Glädjande nog ger kaffe inte tarmcancer. Däremot ökar risken något för tedrickare som dricker mer än 9 dl te per dag, fast det går nog inte att dra den slutsatsen, för tedrickarna var för få (UNT, TV4). Kaffe ger i alla fall mindre bröst och minskar risken för bröstcancer (Aftonbladet).

Neurologi

3-5 koppar kaffe om dagen i medelåldern minskar risken för demens (Karolinska institutet 1 och 2, Evidensbaserad medicin, DN och NyTeknik)

Träning

Kaffe hjälper kroppen att återhämta sig efter träning (SvD) och minskar träningsvärken (Nyfiken Vital). Det behövs stora mängder kaffe för att öka förbränningen vid träning, därför är det en ineffektiv metod enligt Livsaptit. Möss som dricker kaffe tar upp mindre fett än möss som inte dricker kaffe (iFORM)

Mage och tarm

Kaffe ger inte halsbränna (Karolinska Institutet) och är ett skydd mot skrumplever för högriskpersoner (SvD). Fast skyddet mot skrumplever kan eventuellt bero på att personerna byter ut till exempel alkohol mot kaffe.

Upplevelse

Rätt lite har skrivits på sistone om man blir pigg av kaffe, men en artikel säger att kaffe ger positiv ångest och återställer normal vakenhetsnivå hos storkonsumenter (Suntliv.nu), en annan att kaffe får dig att prestera bättre (ImproveMe).

För den som vill lära sig mer om kaffe och andra drycker kan gå en 7,5 hp-kurs på Lunds universitet.

För ett par veckor sen gick vi ut med en enkät om vilka frågor i vården som är viktiga. Vi spred den hos oss och hos andra bloggar, och fick in en hel del svar, särskilt från moderater, socialdemokrater och vänsterpartister. Här kan du se frågorna. Nu har vi sammanställt resultatet utifrån vilket block svararna skule rösta på. Det visade sig att skillnaderna i vad de som tänker sig rösta på alliansen och de som siktar på de röd-gröna är rätt stor.

I samtliga diagram är allians-väljarna blå och röd-gröna väljare röda.

Finansiering

Vi började med att fråga om varifrån vårdens pengar ska komma:

De allra flesta röd-gröna var eniga om att vården ska vara offentligt finansierad. Allians-väljarna tyckte att man ska kunna lägga till en privat försäkring om man så önskar, men många av dem tyckte att det inte skulle vara nödvändigt för att få en bra vård. Ingen tyckte att vården skulle vara föräkringsfinansierad.

Privat eller offentligt driven vård

Vi ville också veta vilka som ska utföra vården. Även här skiljer sig blocken åt en hel del.

De röd-gröna väljarna tycker med stor majoritet att vården ska vara offentligt driven. Allians-väljarna fördelar sig mellan att tycka att det inte spelar någon större roll, så länge det är höga krav på de som utför vården och att det ska finnas en mångfald av utförare. Ingen av de här grupperna vill ha privata aktörer med vinstintresse som utförare av vård.

Vårdval

Vårdvalsreformen är genomförd i hela Sverige, och ställer helt nya krav på information Att reformen genomfördes var inte uppskattat hos alla, vilket också märks i svaren.

Allians-väljarna vill helst utöka vårdvalet. Patienter ska kunna välja inom ännu fler områden. De röd-gröna väljarna tycker snarare att vårdval inte ska vara nödvändigt. Det ska vara bra nog utan vårdval.

Förändring och utveckling

Slutligen ställde vi ett par frågor om förändringar i vården. Om de hade miljard att fördela i vården, vad skulle den gå till? Och vilka frågor är de viktigaste i valet. Eftersom frågorna var ganska fria, med många alternativ, blev svaren mer splittrade än i de första frågorna. Så här såg det ut.

Om väljarna hade haft en miljard över skulle de helst lägga dem på att höja och säkerställa kvaliteten i vården. Allians-väljarna skulle också vilja korta vårdköerna, medan de röd-gröna var ganska intresserade av att rehabilitera långtidssjukskrivna. De röd-gröna är mycket ointresserade av att lägga pengar på forskning om sjukdomar och behandlingar. Alla är ganska ointresserade av att höja patienternas löner.

De viktigaste vårdfrågorna var liksom miljard-frågan bred.

Alliansens väljare är mest intresserade av att satsa på folkhälsan och göra det lättare att få tillgång till vård. De röd-gröna ser det däremot som en viktig fråga att öka personaltätheten i vården. Ingen allians-väljare tycker att man ska minska möjligheterna att starta privata vårdcentraler och sjukhus, och på samma sätt är det ingen röd-grön som vill öka möjligheterna att starta privata vårdcentraler och sjukhus.

Alternativet ”Att den påverkan som klimatförändringarna har på hälsan ska hanteras på ett bättre sätt” visas inte i diagrammet, eftersom bara en hade kryssat i det.

Nu har vi frågat vad bloggläsare runt om tänker i de här frågorna. Vårt nästa steg är att titta på vad partierna säger officiellt. Kan man vara lugn med att rösta som man hade tänkt sig?

För ett år sen besökte vi på OmVård.se Vitalis för första gången. Allt var väldigt nytt då, utvecklingsarbetet hade precis startat igång och först i maj började alla jobba heltid med projektet.

Att vara på Vitalis då var som att få en stor mängd pusselbitar. Vi började få en aning om vilka alla var, vilka företag som gjorde vad och vilka stora projekt som var på gång. I år är vi med som en av pusselbitarna i vård-IT-pusslet, vilket vi hoppades på när vi gick runt på mässan förra året.

En utveckling från förra året är att nu var det många som pratade om patientens behov och delaktighet. Många tjänster som presenterades handlade om att ge patienten verktyg för att stärka sin egen hälsa. Även den nya nationella IT-strategin är mycket mer inriktad på att skapa e-tjänster för vårdpersonal och patienter.

En nyhet var den nya tidbokningstjänsten i Mina Vårdkontakter. I maj ska Örebro börja använda den. Den ska fungera med samtliga journalsystem i landstinget. Det ska också vara möjligt för andra företag och landsting att ansluta sig. Frågan är om det är så öppet att de tidbokningssystem som redan finns kan ansluta sig på något sätt.

Pusselbitarna hade förändrats till en del från förra året. Det blir mycket intressant att se hur höstens val kommer att påverka bilden till nästa år.

Lite mer om mässan kommer när OmVård har återsamlats helt och hållet i Stockholm!

Nu håller nya, fräscha kömiljardpengar att delas ut till landstingen. 250 miljoner kronor delas ut för resultatet av årets första tre månader. Återigen får alla landsting ta del av pengarna, med undantagen Västernorrland och Dalarna. Dalarna har för många köande till operation/behandling, och går därmed miste om en del pengar till följd av det. Västernorrland blir helt utan pengar den här gången.

Precis som i höstas räknas de ”frivilligt köande” bort från antal som väntar. Enligt pressmeddelandet har gruppen som väntar frivilligt minskat, men tyvärr får man inte veta med hur mycket. Så minskningen kan vara betydlig eller bara marginell.

I höst träder nya skärpta regler äntligen i kraft. Då försvinner undantaget för frivilliga köer, så till dess måste landstingen ha fått ordning på köerna. Dessutom kommer köerna att beräknas på ett snitt av tre månader, inte bara på hur läget var en viss dag. Slutligen måste landstingen rapportera in 95 % av fallen, inte bara 90 % som det varit hittills.

Det är synd att det skulle ta 1250 miljoner kronor innan förändringarna gjordes. Det blir också intressant att se hur väl landstingen lever upp till de nya reglerna.

Dagens Medicin skriver om pengautdelningen. Läs också om de nya reglerna på regeringens hemsida.

För 100 dagar sedan drabbades Haiti av en kraftig jordbävning som ödelade stora delar av ön och drabbade huvudstaden Port-au-Prince mycket svårt. Haiti var redan före olyckan ett fattigt land med stora behov av hjälp och uppbyggnad. Nu är läget katastrofalt.

Hjälpviljan har varit mycket stor efter jordbävningen. Röda Korset i Sverige har samlat in 49 miljoner kronor och internationellt har de samlat in mer än 5 miljarder kronor till Haiti.  Rädda barnen har kunnat nå 550 000 personer med hjälpinsatser.

Nu fokuserar flera hjälporganisationer på att på olika sätt hjälpa barnen på Haiti, genom att till exempel bygga upp skolor och uppföra barnbyar. Det kommer att ta flera år av insatser innan läget börjar stabiliseras.

Därför är det fortfarande viktigt att ge till Haiti. Här är några organisationer som samlar in pengar särskilt till återuppbyggnaden på ön:

Röda Korset

Hoppets stjärna

Rädda Barnen

Unicef

SOS Barnbyar

Plan Sverige

Läkarmissionen

Läkare utan gränser samlar ständigt in pengar för kommande katastrofer, så att de ska kunna vara på plats nästa gång något händer. Skänk gärna pengar också dit.

Ironiskt nog inleddes idag också rättegången mot Johan af Donner, tidigare chef på Röda Korset och Cancerfonden, som är anklagad för att ha svindlat åt sig 7,7 miljoner kronor från organisationerna. Både SvD och DN följer rättegången. Det motsvarar 140 510 949 vattenreningstabletter eller 3696 stycken ”School in a box”, Varje box innehåller material för att en lärare ska kunna undervisa upp till 80 barn. Man kan också få 38500 bufflar eller dubbelt så många kycklingar för beloppet. Eller hjälpa 38500 flickor från könsstympning. Eller så lever man lyxliv.

Uppdatering: SvD tar upp hur mycket pengarna skulle ha räckt till i sin ledare den 22 april.

Svensk Förening för Allmänmedicin, SFAM, arbetar hårt med att förändra bilden av allmänmedicin som specialitet och med att uppvärdera allmänläkarens status i vården. Det är viktigt, allmänmedicin är ett oerhört viktigt område.

Ibland blir dock revirtänkandet väl starkt. Häromveckan lanserade Apoteket AB Hälsokollen, en tjänst där specialutbildad personal på apoteken mäter blodtryck, kolesterolvärde och midjemått. Tanken är att mätningen ska ligga till grund för livsstilsförändringar och egenvård. Naturligtvis vill Apoteket AB att profilera sig på apoteksmarknaden och antagligen också markera att apotek har en helt annan kompetens än de mackar och livsmedelsbutiker som säljer receptfria läkemedel. Men leder det här till att människor får upp ögonen för att midjemått och kolesterolvärde faktiskt går att påverka och att det spelar roll för hälsan är det en mycket bra satsning.

SFAM däremot går i taket. Eva Jaktlund, ordförande, ser inga fördelar med projektet. I en artikel i Dagens Apotek sågar hon projektet. Hon tror att det bara kommer att skapa oro hos befolkningen och därmed merarbete för vårdcentralerna. Att människor har blivit allt fetare, att andelen personer med diabetes ökar och att hjärt- och kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i Sverige väger lättare än risken att oroa patienterna.

Dessutom behöver Eva troligen inte oroa sig så mycket. En tidigare satsning på hälsocoacher på apotek föll inte ut särskilt väl, enligt den här artikeln hos Sveriges Radio.

Svensk vård är inte lika för alla. Skillnaderna i hälsa är stora mellan olika grupper i befolkningen Den sjätte maj anordnar Svenskt Forum för Vårdkvalitet en workshop om jämlik och ojämlik vård.

Flera spännande personer deltar som talare, bland annat Ingrid Schmidt från Socialstyrelsen och Lars-Olof Jansson från KS/Huddinge och Angereds Närsjukhus. Några av de viktiga ämnena som kommer att diskuteras är vad som går att göras åt att olika sjukdomsgrupper prioriteras olika och om osynliga trösklar till vården för personer med annan etnisk bakgrund.

Svenskt Forum för Vårdkvalitet är ett nätverk för personer som arbetar med kvalitetsutveckling inom vård och omsorg. Mer information finns på föreningens hemsida.

Prisjakts har en ny jämförelsetjänst för receptfria läkemedel, vilket är en strålande idé. Det går till exempel att följa prisutvecklingen för receptfria mediciner, och se hur stor spridning det är bland priserna. Förhoppningsvis kommer fler av apotekens priser att dyka upp. Apotek Hjärtat och Kronans Droghandel saknas, bland annat. Dessutom vore det schysst att kunna jämföra med hur priserna såg ut före avregleringen, men jag vet inte om Prisjakt kan gå tillgång till den informationen.

Det är spännande att kunna se statistik och jämföra. Saker och ting kan bli mer tydliga då. Till exempel insåg jag att alla smärtstillande mediciner med Paracetamol, alltså Alvedon, Reliv, Curadon och Panodil, kommer från det gigantiska läkemedelsföretaget GlaxoSmithKline. Så även om patentet har gått ut och nya läkemedelsföretag får göra generika finns det ändå ingen verklig konkurrens för Paracetamol på den svenska marknaden.

Konkurrensverket har granskat GSK-dominansen, men tycker inte att det borde hämma effektiv konkurrens, enligt Dagens Medicin. Det är svårt att förstå hur det inte skulle påverka.

Läs också i DN om prishöjningen av receptfria läkemedel. Och använd Prisjakts jämförelsetjänst!

Hos Medicinsk Ordbok kan du läsa ett utdrag av boken Google-koden av Andreas Ekström. Boken kommer ut i dagarna handlar om hur Google arbetar med vårdprojekt och medicinvisioner. Googles projekt är oerhört spännande, bland annat hur de genom människors sökningar kan följa pandemier. Jag ser fram emot att läsa den!

För några år sen köpte Google upp det svenska projektet Gapminder, som utvecklats av Hans Rosling tillsammans med hans son Ola och sonhustru Anna. Om ni har missat Hans Rosling och Gapminder rekommenderar jag er att genast titta på någon av hans presentationer. Ola och Anna följde med Gapminder till Kalifornien och har sedan dess jobbat med att vidareutveckla projektet inom Google. Så här ser det ut idag.

Igår kom cancerfondens årliga rapport. De berättade bland annat att trots att cancer framför allt är en sjukdom som drabbar äldre är både forskning och behandling av gruppen långt sämre än för yngre ålderskategorier. Dessutom tar de upp riskerna med att Sverige halkar efter inom den kliniska forskning, trots att vi tidigare har legat i framkant i området. Den är läsvärd, och du hittar den här.

Rapporten pekar också på att vilken vård du får är olika beroende på var i landet du bor. Som i så många andra vårdområden följs inte de nationella riktlinjerna likadant överallt, beroende på ekonomi och kompetens i de olika landstingen. Det kommunala självstyret är oerhört omhuldat i Sverige, men när ska patienter få möjlighet att söka vård på platser som faktiskt är specialiserade på din sjukdom, även om det är i en annan del av landet?

Cancerfonden tar också upp i en debattartikel i SvD att högutbildade får vård snabbare vid lungcancer.

Du kan också läsa om rapporten i DN.

Regeringens vallöfte med ett oberoende institut som ska granska vården börjar nu ta form. Institutet är tänkt att utvärdera och följa upp vården på systemnivå, beskriva och jämföra vårdens kvalitet på vårdenhetsnivå, sprida informationen till allmänheten samt utveckla metoder för att förbättra vården ännu mer.

Vi är nöjda med att det här börjar bli verklighet. Efter att ha arbetat intensivt med kvalitetsinformationen för vården inser vi att det ser mycket olika ut med hur vården granskas och följs upp. Psykiatrin, till exempel, har ingen nationell uppföljning, trots att så många i Sverige drabbas av olika psykiska sjukdomar. Det finns heller ingen nationell uppföljning av bröstcancervården, även om det är på gång. Däremot är uppföljningen av höftprotesoperationer och förlossningar mycket omfattande, fast med helt olika tänkta användningsområden.

Det är lovvärt att förslaget hela tiden återkommer till att patienten ska sättas i centrum och att patienten måste informeras.

Vi vill dock göra två kommentarer till förslaget.

OmVård.se är idag den enda nationella jämförelsetjänsten för vård. Vi omnämns flera gånger i förslaget tillsammans med SKL som en part som INTE kan stå för patientinformationen. Förslaget vill att informationen ska komma från en oberoende aktör, vilket varken vi eller SKL räknas som. Det kan vara rimligt, SKL är kommunernas och landstingens intresseorganisation och vi finansieras av Svenskt Näringsliv.

Däremot är det inte rimligt att vi inte tillfrågas som samtalspartner under utredningens gång. Under tiden vi har arbetat med OmVård.se har vi kommit långt kring hur man presenterar data på ett enkelt sätt och vad patienter vill ha, vilket borde vara av högsta relevans för den fortsatta arbetet med institutet.

Det andra är att institutet måste göra icke sekretessbelagd information tillgänglig för externa aktörer. Det är inte valbart. Sverige har förbundit sig att följa PSI-direktivet. Det säger i korthet att information som är insamlad med offentliga medel måste göras tillgängligt för externa aktörer, företrädesvis i digital form. EU-kommissionen har redan hotat dra Sverige inför EU-domstolen eftersom regelverket inte följs.

Därför bör institutet redan från början utgå från att de enkelt ska kunna dela med sig av den data som samlas in.

Peter Andersson har också uppmärksammat att vi omnämns i utredningen. Läkartidningen har skrivit om myndigheten.