Varje år dör miljontals människor av sjukdomar som egentligen är lätta att förebygga, bota och behandla. Läkare utan gränser har därför startat kampanjen Plåstra om en sjuk värld, där de samlar in pengar för att kunna vara på plats och hjälpa de drabbade. Genom att köpa ett plåster kan du hjälpa människor som riskerar att dö av vanliga, behandlingsbara sjukdomar.

Många barn dör av mässling, trots att det finns verkningsfulla och billiga vaccin. Läkare utan gränser massvaccinerar barn i sina undernäringsprojekt, i flyktingläger och vid större mässlingsutbrott. Tack vare vaccinet dör färre barn av mässling idag än för bara tio år sen. 2000 dog 757 000 barn i världen av mässling, sex år senare var det 242 000.

Malaria drabbar flera hundra miljoner människor varje år och varav över en miljon dör varje år. Även malariabehandlingen är billig, den kostar så lite som fem kronor. Ändå dör två barn varje minut. Läkare utan gränser behandlar drabbade, men jobbar också förebyggande så att färre ska smittas. En enkel och viktig åtgärd är att dela ut impregnerade myggnät.

Bristen på rent vatten medför att många drabbas av diarrésjukdomar. Var femtonde sekund dör ett barn i en diarrésjukdom. Att rena vatten är billigt och sjukdomen behandlas genom socker och saltlösning för att förhindra uttorkning. Om Läkare utan gränser kan vara på plats med behandlingscenter och mobila kliniker och med att bygga upp sanitetsanläggningar kan många få hjälp.

195 miljoner barn under fem år är undernärda, 20 miljoner av dem lider av grav akut undernäring som leder till döden utan behandling. Behandlingen består av särskild näringslösning. Undernäringen leder till försämrat immunförsvar, som i sin tur ökar risken att drabbas av infektionssjukdomar som de ovan. Det kostar 125 kronor att behandla ett undernärt barn. På 45 dagar botas de allra flesta med rätt behandling.

Luftvägsinfektioner som lunginflammation är mycket farligt för små barn, de behöver snabbt rätt behandling. Mässling och undernäring ökar risken för att drabbas för luftvägsinfektioner och gör dem farligare.

För att hjälpa till kan du köpa ett plåster i plåstershoppen. Det finns en mängd världsplåster att välja mellan för att göra en insats. Passa på att plåstra om din profilbild eller designa ett eget plåster!

Idag är det Europeiska Antibiotikaresistensdagen. I samband med denna skriver Göran Hägglund i Sydsvenskan att ”Hotet från bakterier som utvecklat resistens mot antibiotika är i många avseenden jämförbart med klimathotet; det är en ödesfråga för mänskligheten – och det känner inga nationsgränser.”

Det är helt sant. Om inte antibiotikaanvändningen minskar kraftigt och om inte nya mediciner tas fram kommer möjligheterna för vård vi tar för given idag att bli omöjlig i framtiden. Det handlar bland annat om höftprotesoperationer och cancerbehandlingar. Risken vid förlossningar kommer att öka. Den förut så vanliga barnsängsfebern kommer återigen att bli ett hot.

Förutom att ta fram nya läkemedel måste också vårdhygienen förbättras. Det måste bli färre patienter som smittas i vården. Vården måste också ha möjligheter att ta hand om patienter med resistenta bakterier i den takt som detta blir vanligare.

Sverige ligger bra till, både vad gäller användningen av antibiotika och förekomst av resistenta bakterier. Som Göran Hägglund skriver jobbar vi hårt för att vara en förebild i området.

Trots det används fortfarande antibiotika i Sverige som produceras i fabriker i Indien med stora och farliga utsläpp. Koncentrationen av antibiotikarester i vattendragen nedanför fabrikerna är extremt högt. Förutom att det förorenade vattnet skadar lokalbefolkningen är det också en perfekt grogrund för bakterier att utveckla resistens mot all antibiotika.

Överanvändningen av antibiotika är också stor i Indien. Det finns småskaliga projekt för att minska antibiotikaanvändningen, vilket bland annat Vårdfokus skrivit om. För att arbetet ska bli riktigt effektivt måste det indiska hälsoministeriet och det internationella samfunden göra mer.

Även i USA finns en överanvändning av antibiotika. DN skriver om en studie som genomfördes mellan 2006 och 2008 visar att barnläkare skriver ut 10 miljoner fler doser av antibiotika än nödvändigt. De har bland annat förskrivit antibiotika mot både astma och influensor, vilket är helt verkningslöst.

Förutom att hålla på vår antibiotika och uppmuntra andra att göra det samma måste vi verka för bättre tillverkning av antibiotika. Sverige kan inte sätta begränsningar på tillverkningen av de läkemedel vi importerar. Därför måste vi arbeta ännu hårdare för att EU bestämmer sig för att ställa krav på tillverkarna och de indiska myndigheterna.

Läs mer i Läkartidningen 1, 2, Bloomberg och hos Strama

Det känns som en nätskröna: Amerikanska föräldrar som beställer hem spott och slickade klubbor av barn med vattkoppor för att deras barn ska bli sjuka. Men enligt flera amerikanska medier har en grupp föräldrar som skickar vattkoppsvirus via brev upptäckts i veckan.

Förutom att det är olagligt att skicka smittsamma ämnen via post är det helt ofattbart. Vem vill ge sitt barn en slickad klubba eller lite spott skickat från en fullkomlig främling, för att medvetet smitta barnet med en obehaglig sjukdom? Dessutom är det uppenbarligen inte ett särskilt effektivt sätt att sprida viruset, eftersom det snarare behöver andas in för att spridas. Däremot kan andra sjukdomar, till exempel hepatit, spridas via salivet.

Vattkoppor är oftast en ofarlig sjukdom som går över av sig själv, men varje år drabbas några barn av otrevliga följdsjukdomar. Det är oerhört smittsamt, så ungefär nio av tio kommer att få den under sitt liv. I USA är det ett krav i samtliga stater att barn är vaccinerade mot vattkoppor innan de får börja i skola eller på dagis. Att smitta barnen blir ett sätt att slippa vaccinet. Några föräldrar frågade också efter ännu värre sjukdomar, som mässling, påssjuka och röda hund, för att smitta ner sina barn.

Den Facebook-sida som användes för att förmedla spott mellan barnfamiljer verkar ha släckts ner. Frågan är om det medför ett slut på en äcklig idé, eller om förmedlingen av spottklubbor kommer att hitta nya vägar.

ABCNews, CBS 5, WMSV

Hanne Kjöller skriver idag i DN om att SKL har slutat att redovisa vårdrelaterade infektioner på sjukhusnivå. OmVård.se har begärt ut och visar som tidigare upp andelen vårdrelaterade infektioner på sjukhusen. Det ligger i patientens intresse att kunna få kännedom om infektionsläget på de enskilda sjukhusen. Trots det har SKL valt att bara redovisa landstingens snittresultat.

Två gånger om året mäter sjukhusen hur många av de inneliggande patienterna som har drabbats av en vårdrelaterad infektion när de vårdats på sjukhuset. Tidigare har det varit möjligt att se resultatet både hos SKL och hos oss på OmVård.se. Nu har SKL gått över till att bara prata om landstingens snittresultat. OmVård.se kommer däremot även i fortsättningen att visa upp resultatet för varje sjukhus.

Det här är särskilt viktigt i ett landsting som Stockholm med flera sjukhus och stora skillnader. Karolinska Universitetssjukhuset hade till exempel på 14,2 procent vårdrelaterade infektioner medan Capio S:t Göran är nere på 6,1 procent.

Tappat bort målet

SKL gjorde en första mätning av andelen vårdrelaterade infektioner i vården våren 2008. Över elva procent av alla patienter drabbades av en infektion i vården. En storsatsning på vårdhygien skulle halvera andelen infektioner senast hösten 2009.

Tre år senare är målet inte uppnått. Snittet har sedan 2009 legat på ungefär nio procent, med viss variation mellan mätningarna. SKL har slutat att prata om det uppsatta målet. Istället har de börjat mäta och lyfta fram personalens hygienkännedom.

Bättre mätningar behövs

Mätningarna genomförs två dagar om året, en så kallad punktprevalensmätning. Det innebär att slumpartade sjukdomsutbrott kan påverka resultatet.

- Vi skulle gärna vilja att mätningar genomfördes längre perioder. Vi vill gärna visa upp mer stabil statistik, säger Pontus Österberg, projektledare för OmVård.se.

Ett annat viktigt område är att göra en särskild bevakning av resistenta bakterier. Det är ett viktigt komplement till övrig kvalitetsinformation.

- Smittskyddsinstitutet har tagit fram en plan för att bekämpa den resistenta VRE-bakterien. Vi föreslår att det kompletteras med en öppen redovisning av utbrotten, fortsätter Pontus Österberg

Inspiration kan hämtas från Storbritannien. På NHS webbplats redovisas antal MRSA-fria veckor på sjukhusen. Det skulle vara värdefullt om liknande information redovisades även i Sverige. Det blir en ständig påminnelse om vikten av vårdhygien, där patienterna själva dels kan välja sjukhus utifrån andelen infektioner, dels påminna personal om vårdhygien.

Uppdatering: SKL har nu lagt upp siffror på sjukhusnivå på sin webbplats.

Patienter som blir sjuka av att vårdas på sjukhus är ett stort problem. Förutom lidande för den enskilda personen innebär det förlängda vårdtider. Våren 2008 fick mer än var tionde inlagd patient en infektion. SKL och landstingen bestämde att fram till 2009 skulle andelen vårdrelaterade infektioner halveras. Det målet är ännu långt borta

Bilden föreställer andelen vårdrelaterade infektioner, från den första mätningen 2008 till den aktuella. Det breda röda strecket är den oacceptabla nivå från den första mätningen. Det gröna strecket är målet som sattes upp 2008, och som skulle uppnås senast 2009. Det blå strecket är riksgenomsnittet. De tunna linjerna är landstingen.

Som bilden visar har målet ännu inte nåtts. Så vitt man kan se är det långt kvar. Trenden är svagt positiv, men de enskilda landstingen svajar upp och ner. Gotland hör till landstingen med störst rörelser. De gick från att ha bäst resultat hösten 2009 till att ha sämst hösten 2010. Det är inte så förvånande, eftersom Gotland är en mycket liten enhet, så resultatet mäts på ett fåtal patienter.

Hösten 2009 uppmättes det hittills bästa resultatet. Det var också då den nya influensan spred sig över världen, och alla fick ständiga påminnelser om vikten av hygien. Kanske fick det genomslag även i vårdens inställning till hygien, handdesinfektion och att skydda patienterna.

Resultaten försämrades mellan hösten 2009 och våren 2010. Sedan dess har det varit en svag förbättring vid varje mätning. Det framhåller landstingen och SKL gärna. Annars har de gått över från att prata om personalens kännedom om vårdhygien snarare än om de faktiska infektionsmätningarna. Det är synd. Fokus måste ligga på hur som faktiskt blir smittade. Särskilt i en värld där antibiotikaresistensen sprids allt snabbare.

Sveriges Radio och Dagens Medicin hakar på nyheten om personalens hygienkunskaper. Sveriges Radio berättar bland annat om Södermanlands dåliga resultat.  Läkartidningen håller sig till att prata om den faktiska andelen vårdrelaterade infektioner. Läs också smittskyddsläkaren om varför enkelrum inte är en bra idé i vården.

Det är dags att ifrågasätta antroposofiska Vidarklinikens offentliga finansiering. Barnläkaren Mats Reimer skriver i en debattartikel i DN om Vidarklinikens råd om mässling. Där får man bland annat veta att mässling är bra för barnets kroppsliga och själsliga utveckling. De tipsar också om att det sjuka barnets hud bör skrubbas med en borste för att utslagen ska sprida sig över hela kroppen – något som helt saknar stöd och som Mats Reimer liknar vid barnmisshandel.

Vidarkliniken varken avråder eller rekommenderar vaccin rent ut i sina råd. Istället beskriver de vilka skäl föräldrar brukar ha för att inte vaccinera sina barn. Att det är faktafel som ligger till grund för föräldrarnas ståndpunkt får passera utan kommentar.

Jackie Swartz, läkare på Vidarkliniken och ansvarig för skriften, säger till Sveriges Radio:

”– Att vaccinera, eller inte vaccinera mot mässling är alltid föräldrarnas beslut, säger han. Det är upp till varje förälder att själva inhämta information på Vidarkliniken eller Smittskyddsinstitutet eller var det nu kan vara, säger han.”

Själv verkar han vara mot vaccin. I annat Jackie Swartz skriver återkommer han till att mässling är en möjlighet för barnen att genomgå en kroppslig och själslig mognadsprocess. Rätt behandlad sägs mässlingen vara rätt ofarlig.

Det otäcka är att mässling absolut inte är ofarlig för alla som drabbas. Ett av tusen sjuka barn kommer att drabbas av en allvarlig hjärninflammation med risk för komplikationer eller död. Barn som inte kan vaccineras på grund av till exempel sjukdom är beroende av den allmänna vaccinationsgraden. Samma sak gäller de barn som är för små för att hunnit få vaccin. Mats Reimer påpekar att många barn och deras föräldrar nog gärna avstår från ”möjligheten att utvecklas”.

Är det rimligt att Antroposoferna får pengar från landstingen om de tycker att sjukdom är nödvändig för andlig utveckling? Den offentligt finansierade sjukvården borde väl fokusera på att bota och lindra, inte att uppmuntra sjukdomars spridning och skrubba febersjuka barn med en borste?

En mer utförlig version av Mats Reimers debattartikel. Susanna Rayman instämmer. SBU kommenterar. Philip Wildenstam bloggar. Vidarkliniken dementerar.  Här finns Vidarklinikens råd om vård och behandling av mässling. Länken är borta från deras webbplats. Här kan ni hitta Roald Dahls text om hur hans äldsta dotter gick bort i mässling. Även LT skriver om Vidarkliniken. Vidarkliniken har nu svarat på kritiken. Mats Reimer och Alicia Hamberg beskriver på vilket sätt antroposofin ligger till grund för mässlingsråden.

Idag rapporterar SVT att hittills i år har dubbelt så många insjuknat i mässling som under hela förra året.

60 minutes i Australien om mässlingsvaccinet.

Om patientrörligheten i Europa ska fungera måste patienter få tillgång till mer information om risker med vården. Idag är det omöjligt i nästan hela EU att ta reda på nivån av vårdrelaterade infektioner eller förekomsten av antibiotikaresistenta bakterier.

Förekomsten av antibiotikaresistenta bakterier mycket hög i delar av Europa, vilket Anne Brynolf skriver om i DN i dag. I Spanien är till exempel MRSA långt vanligare än i Sverige. I Grekland förekommer det bakterier som är helt resistenta mot all antibiotika.

Ingen vill drabbas av infektioner till följd av sin vård, allra minst av antibiotika-resistenta bakterier. Förhoppningsvis skulle fler välja bort sjukhus som de visste hade dåliga resultat. Särskilt om man också får veta att 25000 personer dör i Europa varje år till följd av resistenta bakterier.

Storbritannien redovisar antal fall av MRSA på sjukhusen på den nationella jämförelsetjänsten NHS Choices. Det uppdateras kontinuerligt, där du kan se hur det har sett ut de senaste 12 veckorna, och om sjukhuset ligger över eller under medel. Tyvärr är Storbritannien relativt drabbat av antibiotikaresistens, så jämfört med till exempel Sverige är läget sämre.

I Sverige görs mätningar av vårdrelaterade infektioner två gånger om året. Det går att hitta statistisk över samtliga infektioner för alla sjukhus i landet, bland annat här på OmVård. Om du är nyfiken på olika antibiotikaresistenta bakterier får du däremot gå till Smittskyddsinstitutet. Där finns statistik över antal drabbade fördelat på typ av bakterie och landsting, dock ingenting om var de drabbade har smittats.

Danmark redovisar infektion efter operation, men precis som Sverige berättar de inte vilken typ av infektion det handlar om. För de flesta länder går det inte att hitta någon information alls.

Norge, Sverige och Holland är fortfarande relativt förskonade från resistenta bakterier. I Sverige finns STRAMA-grupperna som arbetar för att hindra spridning av bakterierna. Holland har mycket strikta regler kring behandling av drabbade, allt för att förhindra spridning.

Mätningar av vårdrelaterade infektioner och antibiotikaresistens måste börja göras i hela EU, på samma sätt över hela regionen. Resultatet måste också finnas tillgängligt för allmänheten, på ett sätt som går att förstå. Det ska gå att se bästa och sämsta sjukhus, och hitta varningar om något sjukhus utmärker sig extra.

Var med och stoppa svininfluensan
För att man ska kunna stoppa spridningen av svininfluensan, som benämns den nya influensan A(H1N1), är det viktigt att alla som kan vaccinerar sig. Vaccinet mot svininfluensan är gratis för alla.

Information från kampanjsidan:

Varför ska jag vaccinera mig?
Pandemier, som svininfluensan, inträffar några få gånger per århundrade. Många som blivit svårt sjuka i svininfluensan är unga, tidigare helt friska personer. För första gången i historien finns vaccin mot en influensapandemi.

Idag är det en intervju i DN med Henrik Hallberg som är verksamhetschef för Liljeholmens vårdcentral i Stockholm. Liljeholmens vårdcentral har 26 000 listade patienter, vilket alltså innebär ungefär 50 000 vaccineringar (om alla skulle vaccinera sig) under några få månader. Han vill börja planera för detta, men är full av frågor, bland annat om det finns en prioriteringsordning, om det ska prioriteras inom de prioriterade grupperna, avgifter, tidsbokning, drop-in, personalresurser och mycket mer. Sammanfattningsvis verkar hans frågor handla om ansvarsfördelning – kommer han att få en stor extrauppgift som det är upp till honom att lösa på bästa sätt, eller kommer lanstinget eller någon annan instans att ta hand om planeringen?

Samtidigt pågår en diskussion mellan landstingen och staten vem som ska stå för kostnaderna: staten, landstingen eller de som väljer att vaccinera sig. Folkhälsominister Maria Larsson har sagt nej till att staten ska betala – Birgitta Rydberg och andra landstingspolitiker i Stockholm protesterar i bland annat DN och på Birgitta Rydbergs blogg.

Henrik Hallberg berättar att han dagligen går in på myndigheternas sidor och försöker hitta information och riktlinjer, men den mesta informationen har han ändå fått via media. Till exempel är det från tidningar som han har fått veta att vaccinet väntas komma i slutet av september.

Därför började jag titta på vilken information landstingen och Socialstyrelsen har lagt ut på sina webbsidor. Det jag hittade var att Socialstyrelsen har gjort en prioriteringslista över riskgrupper. Några landsting har lagt ut denna:

Till riskgrupper räknas personer med:

• kronisk lungsjukdom
• kronisk hjärt-kärlsjukdom
• svårinställd diabetes
• nedsatt immunförsvar (ärftliga immundefekter, pågående behandling, leukemi m.m.)
• neuromuskulära sjukdomar
• hiv
• gravida
• barn med vissa kroniska sjukdomar och utvecklingsstörningar
• barn under två år

Örebro läns landsting skriver:

Finns det prioriterade grupper som får vaccin först?
I ett första steg planerar landstinget för att vaccinera all sjukvårdspersonal, och personer med risk att få svår sjukdom p.g.a. kroniska sjukdomar. Det gäller främst sjukdom i hjärta-lungor enligt Socialstyrelsens riskbedömning.
Det är i dagsläget inte klart om också andra grupper ska vaccineras tidigt.

Landstinget i Västernorrland har lagt upp konkreta råd till sjuka och anhöriga på sin sida.

Annars är det inte helt lätt att hitta information om just ansvarsfördelningen. Så ska Henrik Hallberg börja planera in tider för vaccinering från och med slutet av september, eller är det någon annan som gör det?

Jag tittade också på Norge, som vi tidigare berättat har gjort upp en prioriteringslista. På Helsedirektoratets hemsida går det att hitta en Plan for massevaksinasjon som är framtagen av deras folkhelseinstitutt. I planen kan man bland annat hitta vad kommunerna respektive staten har ansvar för och ett antal olika strategier för vilka som ska vaccineras. Varje kommun ska ha en ansvarig person, som också är kontaktperson mellan myndigheter och vårdgivare. Förhoppningsvis kommer det gå att följa om planen används och fungerar bra.

Det vore intressant att se en liknande plan för Sverige, och att den gjordes lättillgänglig för vårdcentralerna. Och om den inte finns, borde det vara ett prioriterat område både inför massvaccineringen och andra större samordnade aktioner i Sverige.

Andra som har bloggat om statens nej till tillskjutna medel är Kent Persson och Peter Andersson.

Rapporteringen har varit enormt omfattande om den nya influensan under sommaren. Varje aspekt av sjukdomen har noga blivit granskad, samtidigt som relativt få har blivit smittade än så länge. Landet är i vänteläge när det gäller influensan, frågan är bara vad som kommer först: influensan eller vaccinet. Får man tro Expressen kommer läget i alla fall att bli katastrofartat.

Två av nyheterna idag sticker ut lite mer än andra:

En influensaliga härjar i Stockholm, berättar SVT och SvD. En kvinna ringer på hos äldre, ofta personer över 90, och påstår sig ha information om influensan eller en särskild vaccineringslista eller något annat influensarelaterat. Samtidigt smyger sig kumpaner in och tar smycken och andra värdesaker.

På nätet sprider sig propaganda mot vaccinet, skriver DN. En del är rädda för själva vaccinet: att det inte är tillräckligt testat eller att kvicksilvret i konserveringsmedlet är farligt. Andra tror att det är en konspiration, att influensapaniken är iscensatt av CIA (?) kanske för att läkemedelsföretagen ska tjäna pengar (?).

Samtidigt säljs Tamiflu och de andra influensamedicinerna i så stor omfattning, redan innan influensan har nått Sverige, att forskare varnar för möjlig resistens hos viruset. Dagens Medicin berättar att australiensiska forskare har visat att stammar av säsongsinfluensaviruset har visat resistens mot influensamedicinen Relenza. SVT rapporterar att Tamiflu-resistenta stammar har upptäckts i bland annat Danmark, Mexico och Kanada. Positivt är att de virusstammar som är resistenta mot Relenza inte är resistenta mot Tamiflu.

Det är fortfarande svårt att veta hur omfattande influensan kommer att vara, eller hur sjuka de smittade kommer att bli. Vaccin är ett sätt att hejda epidemin, eller i alla fall minska omfattningen.