Nu väntar stora förändringar för OmVård.se. Efter nästan tre år och närmare 300 inlägg kommer OmVård-bloggen och twitterflödet att ta en paus från vårddebatten.

OmVård.se startade som ett treårigt projekt. De tre åren har nu gått, men uppdaterad data, jämförelser och omdömen på OmVård.se kommer att finnas kvar.

Vi vill lämna ett stort tack till alla som har följt bloggen och twitter, kommenterat och haft åsikter! Förhoppningsvis hörs vi igen!

Eftersom det blir sista inlägget på ett tag tänkte vi passa på att sammanfatta åren som har gått med OmVård.se.

2007 – Första OmVård.se

OmVård.se grundades av Peter Arvai, Pontus Österberg, Tobias Rundbom och Rickard Dreimanis. Upprinnelsen var att Peter ville hitta bra vård till en anhörig, men insåg att objektiv vårdinformation var omöjlig att få fram. Pontus jobbade på Södersjukhuset, och hade där sett all den information som matades in i kvalitetsregistren, men visste att den inte var tillgänglig för allmänheten. Tillsammans med Tobias som är utvecklare och Rickard tog de fram den första OmVård.se som ett fritidsprojekt. Från början bestod sidan främst av adresser till vårdcentralerna samt användaromdömen.

2008 – Kontakt med Svenskt Näringsliv

Grundarnas vision var att OmVård.se skulle erbjuda objektiv kvalitetsinformation om vården. Ett sådant projekt krävde mer tid och resurser än vad som gick att få ihop utöver heltidsjobb. De tog därför kontakt med Svenskt Näringsliv. Svenskt Näringsliv drev redan webbplatsen Gymnasiekvalitet.se, där man kan jämföra gymnasieskolor med varandra, och hade länge drivit på frågan om öppen kvalitetsinformation om vården.

Peter, Pontus, Tobias och Rickard gjorde en förstudie kring vilken data som finns och hur sidan skulle kunna fungera. Under hösten gjorde KTH-studenten Pinar Metin ett exjobb kring vad patienter och professionen vill ha ut av en kvalitetssida för vården. Efter alla förberedelser fick de till slut klartecken från Svenskt Näringsliv att de kunde köra.

2009 – Nya OmVård.se lanseras

Under våren engagerades Kerstin Beckman och Erik Lindgren, Kerstin som kommunikationsansvarig och Erik som programmerade. Tillsammans med Pontus och Tobias började utvecklingsarbetet. Sommaren var intensiv och nervös. Skulle OmVård.se bli klar i tid? Vad skulle läkarna och registerhållarna säga? Under sommaren spreds också nyheten att OmVård.se var på gång.

Den 1 september lanserades sidan, tillsammans med en debattartikel i Dagens Nyheter. Responsen blev positiv, även om det fanns enstaka läkare som inte alls gillade det vi gjorde. Under hösten utnämndes OmVård.se till Sveriges bästa sajt 2009 samt till Bästa digitala patienttjänsten 2009.

Under hösten arrangerade vi också en Internationell konferens med gäster från hela Europa. En viktig del av sajten var artikelsidorna, där vi bland annat skrev om Thérèse och Sofia och om förlossningar.

2010 – Vidareutveckling, mer data och debatt

När OmVård.se lanserades fanns inte lika mycket öppen information som idag. Under 2010 kom den första nationella patientenkäten, där patienter i hela Sverige fick berätta hur de upplever sin vårdcentral. Utifrån den tog vi fram Patienttoppen, där det enkelt går att hitta den vårdcentral som har fått bäst omdöme i varje landsting.

Patientenkäten och tillgänglighetsmätningen gav oss också underlag till en stor genomgång av den egentliga tillgängligheten på vårdcentralen. De siffror som vårdcentralerna själva rapporterar in är generellt mycket höga, samtidigt som patienterna på många vårdcentraler berättar om långa väntetider.

Vi berättade om vårdens skyldigheter och patienternas rättigheter och vad partierna hade för planer för vården inför valet.

De två stora förändringarna på OmVård.se var Vårdcentralsguiden, där användarna kan söka fram den vårdcentral som passar dem bäst, och möjligheten för patienter att lämna omdömen om sjukhus och vårdcentraler.

2011 – Ett framåtblickande år

Det senaste året har vi ägnat åt att driva på frågan om innovation i vården och om framtiden för vårdjämförelser. Vi har enträget lagt till information och källor för att underlätta för patienter att jämföra vården.

Vi insåg snabbt att omdömesfunktionen var en både uppskattad och välanvänd tjänst hos OmVård. Precis som vi hoppades blev den en möjlighet att dela med sig av vårdupplevelser och ge tips och råd till vårdcentraler och sjukhus.

I mars la vi upp årets Patienttoppen utifrån den nationella patientenkäten. Vi fick rapporter om vårdcentraler som firade sin goda placering med smörgåstårta. I samband med Vitalis anordnade vi Avenue of Innovation, ett event för företag med innovativa vårdtjänster.

I juni kom mätningen av vårdrelaterade infektioner, som vi publicerade så fort vi kunde. SKL underlät till en början att lägga ut information om de enskilda sjukhusen, men rättade till sig efter en ledare i DN.

Ulrika Winblad Spångberg och Caroline Andersson vid Uppsala Universitet gjorde en granskning av de webbplatser där man kan jämföra vård. OmVård.se uppfyllde redan då de flesta av kraven på god kvalitetsjämförelse, och har sedan dess kunnat uppfylla ytterligare av punkterna.

I december kunde vi lägga upp information om vårdskador på sjukhusen. Patientförsäkringen samlar statistik om hur många anmälningar som kommer in för varje sjukhus, och hur många patienter som får ersättning för vårdskada. Efter ett par års samtal fick vi möjlighet att lägga till informationen på OmVård.se.

2012 – Spännande framtid

Det är ännu oklart vad som kommer att hända framöver. Diskussioner förs om hur OmVård ska kunna fortleva och utvecklas. Det som är säkert för närvarande är att OmVård kommer att finnas kvar, att informationen kommer att uppdateras och att det kommer att vara möjlighet att lämna omdömen om sjukhus och vårdcentraler. Resten kommer att visa sig efterhand.

Stort tack för åren som har gått! Nu pausar bloggen, men debatten får fortsätta i andra forum!

Var tredje anställd på Södersjukhusets akutmottagning tycker att det är kvinnans eget fel om hon blir misshandlad av sin partner. Det rapporterade i alla fall Ekot igår. Upprördheten var med rätta stor.

Idag nyanserar en av forskarna bakom studien, Maaret Castrén, bilden av resultatet hos Second Opinion. Det siffrorna handlar om är att 28 % av respondenterna tycker att det kan vara personens ”passiva och beroende personlighet” som gör att de utsätts för våld av sin partner.

I sammanfattningen av resultatet som publicerades i NCK-antologin ”Att fråga om våldsutsatthet som en del av anamnesen” i våras skriver hon ändå att attityderna hos vårdpersonalen behöver förändras. Förutom ovanstående så tyckte 17 % att ”man bara är offer om man själv väljer att vara det” och 21 % ansåg att det som regel ”inte är en persons fel att två träter”.

Vilka effekter det får i omhändertagandet och vården av våldsutsatta kvinnor framgår egentligen inte. Själva kopplar de attitydproblemen med att för få utskrivna har orsakskoden kvinnomisshandel från vad det borde vara.

Även om Maaret Castrén nyanserar bilden är siffrorna ändå oroande. Därför är det glädjande att Södersjukhuset tar allvarligt på studiens resultat. De skriver på sin webb hur de arbetar med attitydfrågor och ökad medvetenhet bland sina anställda. De deltar bland annat i SLL:s stora satsning på bildandet av ett Kunskapscentrum för våld i nära relationer.

Diskussionen om mammografiscreening blossar upp då och då, där värdet av screeningen ställs mot risken för falska positiva besked, rädsla och överbehandling. Nu har holländska forskare, som senaste i en lång rad av forskare, visat att mammografiscreening räddar liv.

Forskarna granskade 755 kvinnor som dött av bröstcancer och matchade dessa med knappt 4000 kontrollkvinnor. I de grupper som inte hade genomgått screening var det fler som hade dött av bröstcancer. Det var också betydligt vanligare med tumörer i fas IV, vilken är den allvarligaste nivån.

För de kvinnor som genomgått minst tre mammografiundersökningar innan sin diagnos var risken att avlida av bröstcancer halverad. Ännu bättre var det för kvinnor mellan 70-75 år, där risken minskade med 84%.

Därför är det extra glädjande att läsa att Stockholms läns landsting har bestämt att slopa avgiften för mammografiundersökningar i screeningprogrammet. För närvarande hoppar var tredje kvinna över undersökningen, vilket SLL vill ändra. De kommer också att höja den övre åldersgränsen, från 69 år till 74 år.

Troligen kommer förändringarna i screeningprogrammet att spara pengar för landstinget, eftersom det är bättre att upptäcka och behandla cancer innan det har gått för långt. Men det väger ändå oändligt lätt jämfört med att förändringarna kommer att kunna rädda liv.

Läs mer i DN om SLL:s satsning och hos SVT och HeathImaging om den holländska studien

Förra hösten avled en hjärtopererad kvinna på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. Några dagar efter sin operation placerades hon på en lättintensivavdelning utan personlig övervakning. Där avled hon av ett hjärtstopp som ingen upptäckte.

Nu ska Statens Haverikommission utreda händelsen. De berättar för ABC att de länge funderat på att utreda en olycka i vården. Nu fick de kännedom om dödsfallet tillräckligt snabbt för att hinna sätta igång en utredning, och har också resurser att genomföra.

Vårdförbundet är redan frustrerade över att flera fall i vården har tagits till domstol, skriver Vårdfokus. De anser att domstolarna saknar sakkunskap om det som ska utredas, utan anser att den finns hos bland annat Socialstyrelsen som har tillsynsansvar i vården. Pia Arndorff är rädd för att om många aktörer kommer in och granskar, och om fokus ligger på att hitta syndabockar, kommer anmälningsviljan hos personalen att minska.

I det aktuella fallet gjorde sjukhuset en lex Maria-anmälan till Socialstyrelsen. Bemanningen nattetid ökades och sjukhuset höjde kompetensnivån. Troligen anser sjukhuset att ärendet är utrett och åtgärdat redan.

Samtidigt är det intressant att Haverikommissionen gör en egen utredning. De har stor erfarenhet att granska olyckor av alla slag. Det finns möjlighet att de kommer in med friska ögon och kan bidra med ett nytt perspektiv. Deras huvudfokus verkar inte vara att hitta syndabockar, utan att reda ut vad som egentligen ledde fram till olyckan. Deras rapport kan nog bidra med ny värdefull information för sjukvården.

Sydsvenskan, Dagen, Expressen