Sanocore är företaget bakom OmVård.se. Vi jobbar främst med utveckling av egna produkter men tar oss även an byråuppdrag från andra kunder. OmVård.se
tilldelades utmärkelsen Sveriges bästa sajt 2009 av InternetWorld endast tre månader efter lansering. Även mindre företag kan uträtta stora
saker på nätet!

Nu söker Sanocore dig som kan hjälpa oss att växa. Antingen vill du jobba extra vid sidan av studierna, eller så är du redo för ett heltidsuppdrag. 

Först och främst behöver vi utvecklingshjälp med vårt nya webbspel som lanseras under våren. Det handlar om motivation och tävling, riktad tillföretagshälsovården.

Sanocore består idag av fyra kreativa medarbetare som brinner för att utveckla tjänster som gör världen lite bättre att leva i. Att ha kul tillsammans på jobbet och ständigt spåna på nya idéer är självklarheter för oss. Vi sitter på ett eget kontor på Östermalm.

Vi vill se:

• Att du kan jobba självständigt såväl som i ett tajt team
• Att du har någon erfarenhet av webbutveckling
• Att du är teknikintresserad och är positiv till att lära dig nya saker, som nya språk och arbetssätt

Det är meriterande om du:

• Har kunskaper inom webdesign och front end-programmering (exempelvis CSS, HTML, JavaScript)
• Är vass på Flash och animationer
• Har kunskaper inom server side-programmering (exempelvis .NET, Ruby on Rails, PHP)
• Har kunskaper om databaser och SQL

Vi erbjuder:

• Roliga och utvecklande projekt inom meningsfulla områden (hälsovård, sjukvård, bibliotek/utbildning etc.)
• Stora möjligheter att lära av riktigt duktiga utvecklare
• Glada och trevliga kollegor
• Arbete i litet, personligt och välfungerande SCRUM-team
• Flexibel anställning utifrån din situation (deltid/heltid)

Låter det schysst?

Dra iväg ett CV + introduktion av dig själv (inte mer än en A4!) till Pontus Österberg, 
pontus.osterberg@sanocore.se

Om du har frågor kan du ringa Pontus på 0734-304033

Politikerna i Västra Götaland är lite besvikna. Utökningen av vårdcentraler skulle medföra att trycket på sjukhusen skulle minska var tanken. Resultatet har blivit det motsatta, med fler remisser till specialistvården. Detta kan vara ett tecken på att patienterna i regionen äntligen har fått möjlighet att få den vård de behöver.

Det tycker inte den numera pensionerade läkaren Christer Enkvist. I en lång intervju med P4 Väst får han möjlighet att breda ut sig om riskerna med alltför mycket vård och alltför många läkare. Hans tes är att vi idag har ett överskott av läkare, som för att sysselsätta sig hittar den ena eller andra åkomman att behandla. Christer Enkvist anser därför att samhället bara ska ha det antal läkare som behövs för att tillgodose det basala vårdbehovet och inga mer.

Begränsningar av vården har varit praxis under lång tid. Många sjukdomar och åkommor är inte omedelbart dödande, och har därför prioriterats lågt. Människor har tidigare fått leva i åratal med svåra smärtor från dåliga höfter eller halvblinda från gråstarr. I stora delar av landet har det här blivit bättre. Idag är det istället bland annat överviktsoperationer som ransoneras i flera landsting.

Det är rimligt att tänka igenom vilka sjukdomar och åkommor som ska behandlas av den offentligt vården. Det kanske inte är möjligt att ta hand om exakt allt och alla. Christer Enkvist raljerar bland annat över en 19-årig man som krävde att få träffa en läkare efter att ha fått ont i armbågen när han torkade håret. Alla kan nog hålla med om att han troligen inte behövde träffa läkare i den gemensamt finansierade vården. Att en del missbedömer sitt vårdbehov får däremot inte förväxlas med att alla gör det.

Västra Götaland har troligen slagit in på en bra väg, där människor äntligen får möjlighet att ta itu med sjukdomar och besvär de har gått och dragits med. Det verkar också som att de äntligen har fått möjlighet att få vård på den nivå de faktiskt behöver. Äntligen.

Läs mer i Dagens Medicin och lyssna på fler reportage i P4 Väst.

Jämförelsesajterna för vård i Europa ligger fortfarande efter andra typer av jämförelsesajter. Det är lättare att jämföra kameror eller hotell än att få reda på något om vårdens kvalitet eller hur bemötandet är på olika sjukhus och vårdcentraler.

Det visar Health Consumer Powerhouse i en ny studie om vårdinformation och vårdjämförelser i Europa. De tjänster som finns idag brister alla på något sätt i innehåll eller användarvänlighet. Fortfarande är det bäst att fråga sin läkare för att få reda på något om vården, berättade Johan Hjertqvist, vd för HCP.

Han presenterade studien igår på OmVårds seminarium Patient Choice and Comparisons. På seminariet deltog representanter från vårdjämförelsetjänster i de nordiska länderna, Storbritannien och Sverige. Vi diskuterade hur sajterna ska kunna utvecklas och vad som är målet med dem.

De tjänster som finns idag har alla någon stark sida. Weisse list i Tyskland visar behandlingskvaliteten på ett bra sätt. Holländska Independer visar upp patientnöjdheten, brittiska NHS Choices har patientkommentarer och danska Sundhedskvalitet är toppen på att visa väntetider.

Sverige har däremot halkat efter de övriga länderna, trots att vi för det mesta tycker att vi är en stark IT-nation. Ett skäl är troligen att vår hälso- och sjukvård är differentierad. Till skillnad från hos de andra är besluten spridda på 21 större och mindre landsting och regioner. Det finns ingen sammanhållande kraft som kan fatta ett beslut om vad som ska finnas.

Avsaknaden av handlingskraft i de offentliga organisationerna är skälet till att vi drog igång OmVård.se. Det behövdes en plats att jämföra hela Sveriges vård, men det låg mycket långt bort. Nu, efter ett drygt år med OmVård, har nationella 1177 börjat sätta fart med information och jämförelser på sin sajt.

Nu behöver någon plocka upp initiativet i EU. Möjligheterna att söka vård i andra länder i EU blir större. Samtidigt ökar naturligtvis behovet att kunna jämföra både utbud och kvalitet på olika sjukhus.

Förhoppningsvis blir seminariet ytterligare ett steg mot samarbete och nätverkande inom vårdjämförelser. Vi kan alla lära av varandra, och pusha varandra att ta ett steg till.

Läkare anser att vårdgarantin drabbar svaga grupper, visar en ny studie. Samtidigt tycker de inte att de har ansvar att informera patienter om att vårdgarantin finns, eller hjälpa dem att utnyttja den.

Läkarnas inställningen förstärker troligen orättvisan. Patienter som på egen hand kan hitta information och ställa krav kommer att utnyttja vårdgarantin. De som läkarna säger sig värna om får klara sig själva.

Vårdgarantin är i grunden bra. Självklart ska patienter inte behöva vänta i evigheter på vård, även om deras åkommor inte är livshotande. Däremot kan det ju finnas olika tidgränser. På akutmottagningar går hjärtinfarkter före det mesta. En del cancervård har snabbvägar, så att patienterna inte ska behöva vänta till maxgränsen 90 dagar för att få vård. Det kan säkert gå att göra liknande lösningar för kroniskt sjuka och svårt sjuka äldre.

Läkare har ett lysande tillfälle att peppa sina svaga patienter att utnyttja rätten till vårdgaranti. Det skulle vara ett mycket konkret sätt att hjälpa dessa grupper.

Läs forskarnas debattartikel i DN. Läs också mer i Dagens samhälle.