Sedan årsskiftet är det förbjudet att sälja kollodialt silver som kosttillskott, men Vetenskapsradion har i en genomgång visat att hälsokostbutiker kringgår förbudet genom att sälja det som till exempel vattenreningsprodukt.

Silver i jonform har antibakterialla egenskaper. Därför har det börjat användas i allt från kylskåp och tvättmaskiner till träningskläder, strumpor och plåster. I tvättmaskiner motiveras det bland annat med att ”tvätten blir ren även i låga temperaturer”, i strumpor och träningskläder till exempel med att det ”dödar bakterier som ger upphov till dålig lukt”. Som konsument är det nästan omöjligt att veta om det finns silver i en produkt.

Det finns många problem med den intensiva användningen av silver. Silverjoner är mycket giftiga för vattenlevande organismer. Om silver används i allt fler sammanhang kommer koncentrationen av silver i våra vattendrag bli högre och högre, vilket kommer att få negativa effekter på livet i vattendragen.

Ett annat bekymmer är att det finns en misstänkt koppling mellan silverjoner och anitbiotikaresistens hos bakterier. Region Skåne har tidigare intervjuat Åsa Melhus, som är överläkare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Hon berättade bland annat att: ”Utsätter du bakterier för mycket silver är det toxiskt, då dör de. Men vid en låg koncentration silver överlever de men ändrar sina cellväggar och cellmembran, så att de stänger till där antibiotikan behöver komma fram för att kunna verka”. Mer ingående information finns hos Kemivärlden biotech.

Det är dessutom inte klart vilka långtidseffekterna blir för en människa när den exponeras för silver under en lång tid, men det forskning pekar på att det kan vara farligt. Silver i nanopartikelform (som i kosttillskotten) kan transporteras över tarmen, olika membran i kroppen och över blod-hjärnbarriären. Det fåtal studier som har gjorts visar att detta kan leda till inflammationer i till exempel tarmen, mjälten eller njurarna skriver Dagens Apotek.

Ovanstående är goda anledningar till att vara försiktig att använda silver i alla möjliga produkter. Dessutom borde vi hitta balanserade förhållningssätt till bakterier. En antiseptisk värld är inte på något sätt önskvärd. Dels behövs bakterier, dels får vi inte riskera att de verktyg vi har mot farliga bakterier förlorar kraft. Sjukvården använder i vissa sammanhang silver för att döda bakterier. Att riskera att det blir verkningslöst när det verkligen behövs är skäl nog att undvika överanvändning.

I skuggan av valrörelsen har en diskussion pågått på DN Debatt mellan motståndare och förespråkare till alternativ medicin. Föreningen Vetenskap och Folkbildning vill stoppa att skattepengar går till behandlingar som inte har bevisad effekt.

Den svenska sjukvården bygger på evidensbaserad medicin. SBU förklarar det som  evidens, alltså bästa tillgängliga vetenskapliga bevis kopplat med kliniskt kunnande och patientens unika situation och önskemål. De behandlingar som används i vården omprövas och ifrågasätts, och det händer regelbundet att tidigare etablerade behandlingar plockas bort när det visar sig att de inte ger tillräcklig effekt eller kan ersättas med bättre behandlingar.

Det som kallas för alternativ medicin fungerar oftast på ett annat sätt, där varje behandling sägs utformas unikt för individen. Många förespråkare för dessa metoder hävdar att det därför är svårt att göra vetenskapliga studier inom området, eftersom resultatet är individuellt. Därför beskrivs också effekten av behandlingarna ofta i enskilda exempel och anekdoter, vilka också ofta används i marknadsföring av metoderna.

En del behandlingar med ursprung i alternativmedicin har fått en plats i skolmedicinen. Socialstyrelsen har till exempel, efter att forskning visat effekt, godkänt akupunktur som en komplementär smärtlindringsmetod som idag används i den offentligt finansierade vården.

Den gemensamt finansierade vården måste hålla sig till metoder som utvärderas och som är bevisat effektiva. Resurserna är begränsade och måste användas klokt och förnuftigt. Alternativa metoder måste kunna bevisa effekt bortom anekdoter för att få del av pengarna.

Därför är det illa när till exempel landstinget i Örebro köper in baldakiner för att skydda elöverkänsliga som Dagens Medicin skrev om för några veckor sen. Eller när politiker vill att skattepengar ska kunna användas till den behandling patienten önskar, oavsett om det är skolmedicin eller alternativa behandlingar utan bevisad effekt eller som till och med är bevisat farliga, som bland annat Expressen beskrev tidigare i år.

Vetenskap och Folkbildning fick i tisdags ett svar från företrädare för alternativ medicin. De ville lyfta fram att det finns andra värden i vården, till exempel etik, estetik och bemötande. Självklart ska den offentligt finansierade vården präglas av detta, men att det skulle kräva att också öppna för alternativ vård är märkligt.

Bloggaren Terra Firma har skrivit om detta, liksom centerpartisten Robert Pettersson i Linköping. Mats Reimer på Dagens Medicin har en lång rad av inlägg om alternativ medicin.

Några bloggar som stöder alternativ medicin är Torbjörn Sassersons NewsVoice, Homeopati fungerar,

Det är fortfarande oklart hur storregionerna Skåne och Västra Götaland kommer att styras. Bäst förhandlingsläge i båda regionerna har Miljöpartiet.

I Skåne skulle Allianspartierna tillsammans med Miljöpartiet kunna skapa en politisk majoritet, men om Miljöpartiet istället väljer att samarbeta med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet kommer Sverigedemokraterna att få en vågmästarroll. Alliansen och Miljöpartiet ledde Region Skåne tillsammans under förra mandatperioden, men MP har under valrörelsen hållt sig öppna för andra samarbeten.

Nu har Miljöpartiet precis lagt fram sin kravlista för att fortsätta samarbeta med alliansen, skriver Sydsvenskan. De vill stoppa privatiseringen av sjukhus och satsa stort på kollektivtrafik.

I Västra Götaland är situationen ännu mer oklar. Det tidigare samarbetet Socialdemokraterna, Folkpartiet och Centerpartiet får inte längre egen majoritet, utan skulle kunna samarbeta med Miljöpartiet för majoritet. Miljöpartiet skulle också kunna välja att samarbeta med de fyra borgerliga partierna, vilket också ger en majoritet. Sjukvårdspartiet och Sverigedemokraterna fick vardera sju mandat, men ingen av de övriga partierna vill samarbeta med dem.

Miljöpartiet i Västra Götalandsregionen gick till val bland annat på att satsa mer på folkhälsa och att integrera beprövad komplementärmedicin i vården. De vill satsa mer på ungdomars hälsa. En annan viktig fråga för partiet är också utbyggnaden av kollektivtrafiken i hela regionen. Det oklara läget och att det finns flera majoritetsalternativ kommer troligen att kräva en lång tid av förhandlingar innan något är klart.

I Sydsvenskan och Göteborgs-posten går det att läsa mer om situationen.

Två stora studier som Karolinska Institutet har genomfört tillsammans med Oxfords universitet gör upp med idén att psykiska sjukdomar som schizofreni och bipolär sjukdom (manodeprissivitet) är grunden till våldsbrott. Genom att jämföra stora grupper av personer som är drabbade av sjukdomarna med normalbefolkningen har de sett att andelen personer som begår våldsbrott är ungefär lika stora i alla grupperna. Däremot ökar risken för våldsbrott bland personer som är drabbade av någon av sjukdomarna och samtidigt har ett missbruk.

Den första studien kom i maj förra året och granskade schizofreni, den andra som fokuserade på bipolär sjukdom kom idag, tisdag. Ansvarig för den svenska delen av studierna är professor Niklas Långström. Han varnar för att göra alltför förenklade slutsatser av hur våldsbrott uppkommer. Ytliga analyser kan göra att resurserna för våldsprevention kan läggas på åtgärder som inte har någon effekt eller som till och med är kontraproduktiva.

En nyanserad bild kan behövas när media fortfarande gärna kopplar samman psykisk sjukdom och farliga brottslingar. I april publicerade till exempel Aftonbladet artikeln ”Vansinnesdåd som skakat Sverige” där de noggrant går igenom en mängd uppmärksammade brott med koppling till psykisk sjukdom. De skriver bland annat: ”vad har egentligen hänt sedan järnspettsmannen i Åkeshov fick ­Sverige att inse att något var fel inom psykvården?”. Sedan följer en genomgång av den psykiatriska vårdens reformer varvat med sammanfattningar av ”vansinnesdåd”.

Ett annat exempel kom senast igår, när Aftonbladets löpsedel utropade: ”8 dömda psykmördare – så gick det när de släpptes.” Genom rubriksättningen såg det ut som att det stod ”8 dömda psykmördare släpptes”.

Niklas Långström poängterar:

”- Rädsla och stigmatisering av psykiskt sjuka i media och samhället i övrigt är också oroande då utanförskapet späds på och minskar människors benägenhet att söka behövlig vård.”

Psykiska sjukdomar som schizofreni och bipolära sjukdomar är tunga för den som drabbas och för deras närstående. Att utmåla de drabbade som potentiellt farliga bara för att de har en sjukdom kan skapa stora problem, genom att ytterligare öka gruppens utanförskap. Den psykiska vården bör absolut granskas, men utifrån hur lyckade behandlingarna är ur patientens perspektiv.

Vill man diskutera orsaker till våldsbrott är kanske missbruk något att specialgranska. Niklas Långström poängterar att forskningsresultatet pekar på att ”arbete mot våldsbrott måste innefatta insatser för att förhindra, upptäcka och behandla missbruk.”

För ett år sen satt vi vid våra datorer och granskade våra användares alla rörelser, uppdaterade DN för att se om det kom in fler kommentarer på vår debattartikel och gjorde oss redo för att bli utskällda av upprörda läkare. Det var nervöst och härligt att se OmVård uppe och följa hur användarna började droppa in.

Nu har vi ett spännande år bakom oss, där mycket har hänt både med OmVård och med tillgången till vårdinformation.

Fler funktioner

OmVård.se har gått igenom stora förändringar sen lanseringen. Bit för bit har vi designat om webbplatsens alla delar.

Vårt senaste tillägg är Vårdcentralsguiden, där du genom att svara på ett fåtal frågor får förslag på vårdcentraler som kan passa dig. Vi har också testat om vårdcentralerna vill kunna använda OmVård för att berätta mer om sig själva, som Vårdcentralen Familjedoktorerna i Strängnäs. Många använder OmVård för att hitta väntetider till vården. För några sjukdomar visar vi upp samtliga väntetider, så att det går att jämföra väntetider för hela processen.

Vi vill dessutom att andra ska kunna använda vårt data, så vi har skapat ett API där man kan hämta kontaktuppgifter till vårdcentraler. API:et används idag av iPhone-app som hjälper dig att hitta närmaste vårdcentral.

Mer data

Vi kunde redan i september lägga till data från Astma- och allergiföreningen i Stockholms län, vilket har möjliggjort jämförelser av astmavården i Stockholm. I december kunde våra användare börja jämföra förlossningsvård. Dessutom har vi lagt till dialysvård, stroke och öron-, näsa-, hals.

I februari kom det efterlängtade resultatet från den nationella patientenkäten, där patienter från hela landet hade fått ge omdömen om sina vårdcentraler. Äntligen fanns det jämförbar information för alla vårdcentraler i Sverige. I samband med detta skapade vi patienttoppen, där vi listade vårdcentralerna efter snittbetyg, för att göra det ännu enklare för våra användare.

Priser

Till vår stora glädje vann OmVård två fina priser i slutet av året. Dels blev vi korade till Sveriges bästa sajt av Internetworld, dels fick vi Sjukvårdens IT-pris i kategorin Digitala patienttjänster av IT i vården.

Vårdinformation på andra platser

Under året har vi också arbetat med att påverka tillgången till öppet data och de offentliga institutionernas inställning till att ge allmänheten tillgång till kvalitetsinformation. Vi anordnade bland annat en konferens med internationella experter på området. Vi har på mässor och i möten med SKL och landsting upprepat att det måste finnas jämförbar information om vården, och att den måste vara lättillgänglig och lätt att använda. Idag kan man jämföra vårdcentraler på SKL:s webbplats 1177.se, vilket var långt bort för ett år sen.

Blogg, artiklar och twitter

Från start har OmVård granskat vården i artiklar och blogginlägg. Under hösten kom vi också igång med twittrandet. Sammanlagt har vi skrivit över 200 blogginlägg, 800 twittrar och nästan 50 artiklar om vården i Sverige och världen. I och med har vi fått kontakt med och följt en stor mängd bloggare och twittrare som har gett oss nya tankar och kunskaper om friskhet, sjukdom, vård och allt annat än vård. Där finns bland annat Vimmelmamman, George Schottl, Sofias tänkta tankar, Tankestormar, Astmaliv och Citronfjärilen samt flera politiker, till exempel Peter Andersson, Kent Persson, Ilijas vårdforum och Birgitta Rydberg. Och en stor mängd andra som delar med sig av sina tankar och erfarenheter.

Våra användare

Något av det bästa med OmVård har varit kontakten med alla användare, oavsett om det har varit via vårt Kundo-Tyck till eller kommentarer på bloggposter och artiklar.

Ibland blir det tydligt hur svårt det är att få kontakt med den svenska vården. Det är inte sällan vi får mail och telefonsamtal där människor berättar om sina eller närståendes problem och åkommor och ber om hjälp, kontakt, stöd eller svar. När ska svenska vården bli kontaktbar? Det behövs nya tankar!