Nu  är vi i slutfasen av vårt första år med färdiga OmVård.se. Det har varit intensivt, spännande och roligt. Det här är vad som har hänt:

Vinter och våren:

Ut i det okända

I början av året blev överenskommelsen med Svenskt Näringsliv klar. Det blev dags att ta steget, säga upp sig från gamla jobb och rekrytera de kompetenser som behövdes. En lokal fixades. I mars smög arbetet igång och i april tog det fart på riktigt.

Här berättar Peter, en av grundarna till OmVård.se om bakgrunden till sajten

Vår och sommar av utveckling

Slutmålet, att OmVård.se skulle lanseras i månadsskiftet augusti/september, var en stor morot och piska hela våren och sommaren. Och sakta, sakta tog sajten form, med funktionalitet, innehåll och utseende. Semester och sådant fick till stor del prioriteras ner för att vi skulle kunna hålla deadline. Ju närmare vi kom sommarens slut desto mer fokuserat blev arbetet på kontoret. Förslag testades och förkastades, funktioner lades till. Användarstudier genomfördes, vilket medförde en sista-minuten-omdesign av hela OmVård.se.

Tidiga skisser av OmVård.se

I samband med Almedalsveckan blev det en liten storm i SvD: Ny webbpalts skulle ranka läkare, SFAM varnade för följderna. Vi klargjorde att vi inte skulle ranka läkare, däremot möjliggöra jämförelser mellan vårdgivare. Vilket vi har fått upprepa med jämna mellanrum.

Äntligen lansering!

Den första september öppnades OmVård.se.

OmVård.se lanseras

Samtidigt publiceras vår debattartikel Ny webbplats visar var du får den bästa vården som vi skrev med vårt Medicinska råd och och vår finansiär Svenskt Näringsliv. Dagen efter ägnar DN sin huvudledare åt oss, delvis kritisk, delvis positiv. Vi gillar det. SKL:s VD Håkan Sörman lovar att de ska ha en likartad tjänst uppe inom kort.

Även bloggare och andra tidningar skriver om oss. Veckan efter lanseringen har vi ett seminarium i Newsmill med intressanta röster om god vård.

Internationell konferens

För att fördjupa vår och vård-Sveriges kunskap om kvalitetsjämförelser anordnar vi en öppen internationell konferens och ett expert-seminarium med inbjudna talare från Storbritannien, Kalifornien, Danmark och Holland. Representanter från vårdföretag, tjänstemän och politiker från landsting, Socialstyrelsen och andra berörda lyssnar och ställer frågor.

Utveckla, utveckla, utveckla

Under hösten har vi fortsatt vidareutveckla OmVård.se. Ni kan man se hur bra vårdcentralerna är på Astma- och allergivård, Förlossningsdata för hela Sverige och kvaliteten på dialysvården på alla sjukhus.

En ny karttjänst visar alla vårdgivare i varje landsting.

Vi har också förbättrat användbarheten med möjlighet att backa mellan vårdgivarsidorna, bättrat på adressuppgifterna och möjliggjort djuplänkning till vårdgivarsidor.

Vi genomförde också en enkät och en användarstudie för att ta reda på vad vi mer behöver göra.

Prisregn

November och december har varit härliga månader för OmVård.se.

11 november utnämndes vi till Sveriges bästa sajt 2009 av tidningen Internetworld. Omtumlade fick Tobias och Kerstin ta emot pris, blommor och champagne och intervjuas.

I december var det dags igen, den här gången var det Dagens Medicins och Computer Swedens gemensamma Vårdens IT-pris. Vi belönades som Bästa Digitala patienttjänst.

Glada pristagare

Igår listade vi det sämsta händelserna i vård- och hälso-Sverige 2009. Idag kommer de fem bästa.

1. Färre vårdrelaterade infektioner
   Satsningen på att minska vårdrelaterade infektioner inom vården har gett resultat. Andelen drabbade har på två år gått från i snitt 12 % till 8,9 %. Det motsvarar runt 200 färre dödsfall och 42 000 färre drabbade. Fortfarande är det för många som drabbas, och många sjukhus ligger kvar på samma nivåer i mätningen efter mätning, men genom goda exempel som Södersjukhuset kan det bli ännu bättre.
2. Överlevnad i bröstcancer och andra vanliga cancerformer har ökat. Svenska män har lägst cancerdöd i EU
   Efter fem år lever 88 % av kvinnor som drabbats av bröstcancer, vilket är en förbättring från tidigare. Även överlevnad i tjocktarms- och ändtarmscancer blir bättre. Män i Sverige har lägst dödlighet i cancer i hela EU visar en europeisk rapport.

   

3. 2/3 av Sveriges befolkning har möjlighet att välja vård
   Under 2009 införde Västra Götaland, Östergötland, Region Skåne, Uppsala och Kronoberg fritt vårdval. I och med detta kan två av tre välja sin primärvård och i vissa fall också annan vård. Och de rapporter som kommer från de nya och gamla vårdvalen är i stort sett positiva.
4. Dödligheten i stroke har minskat och fler överlever hjärtinfarkt
   Allt fler överlever patienter överlever hjärtinfarkt. Sjukhusen blir också bättre och bättra på att följa de nationella riktlinjerna för hjärtintensivvård. Fler och fler patienter överlever även stroke.

   

5. Svininfluensan utvecklades inte till spanska-sjuka-dignitet.
   Svininfluensan har påverkat så mycket att den får en plats både på bästa- och sämstalistan. Trots de farhågor som fanns under sommaren har höstens influensa hållit sig rätt lugn, och nu smittas färre och färre. Vaccinet har heller inte visat sig så farligt som konspirationsteorierna menade. Ömmande armar och influensaliknande symptom dagen efter vaccination är det absolut vanligaste. Vaccinationskampanjen har gått bra också, minst 60 % av Sveriges befolkning har vaccinerat sig hittills.

Vi har plockat ut vad vi tyckte var sämst inom vård och hälsa 2009. Vad tycker ni? Vad är ännu sämre?

1. Multiresistenta bakterier är ett ökande hot mot vård och hälsa
   Varje år dör 25 000 människor i EU efter att ha smittats av resistenta bakterier. I Västerås drabbades bland annat en avdelning för nyfödda sjuka och för tidigt födda barn av en multiresistent bakterie, tre spädbarn dog. Det finns inga nya mediciner mot bakterierna under utveckling hos läkemedelsbolagen. Professor Otto Cars pratar om en Pandemi i det tysta och kräver ökade insatser mot multiresistenta bakterier.

   

2. Svininfluensan skapade rädsla och kostade stora pengar
   Svininfluensan har varit en ständig nyhet sedan de första utbrotten i Mexico i april. Först var det ett hot mot världen som vi känner den, paralleller drogs till Spanska sjukan som dödade mellan 50 och 100 miljoner människor. En domedagsstämning spred sig över Sverige och världen. Alla måste förbereda sig omedelbart skrev DN i april.
   Sen kom hösten, vaccinet och med det konspirationsteorier. De var av alla slag, och spreds på bloggar och i tidningar.
   I själva verket har influensan hittills varit ganska sansad. En någorlunda lyckad vaccinationskampanj genomfördes i Sverige. Få blev allvarligt sjuka. Totalt betalade Sverige 1,3 miljarder kronor för vaccinet, vilket blev en chock för SKL.

   

3. Skillnader i vård och hälsa är stor mellan hög- och låginkomstagare
   Socialstyrelsen släppte en rapport under våren som visade att vården är väsentligt sämre för socioekonomiskt utsatta människor. Samma skillnader syns också i 2009 års Öppna jämförelser. Lågutbildade, låginkomsttagare och andra svaga grupper blir sjukare och får sämre vård. SvD rapporterar
4. Astrid Lindgren-fallet ledde till försämrad palliativ vård
   I mars häktades en kvinnlig barnläkare, misstänkt för mord alternativt dråp på en liten flicka. Turerna har varit många sedan häktningen. Läkaren väntar fortfarande på besked om åtal kommer att väckas, vilket väntas först i januari nästa år.
   De oklara omständigheterna och otydligheten i gränsen mellan brottslig dödshjälp och human smärtlindring och ångestdämpning i livets slutskede skrämde vårdpersonal som blev mer restriktiva i hjälpen till döende patienter.
5. Vården på webben-projektet havererade
   I slutet av 2009 skulle den första fasen av Vården på webben-projektet presenteras. Istället avslutades Sjukvårdsrådgivningens samarbete med Logica, på grund av försenade leveranser och dålig kommunikation mellan beställare och utförare. Hittills har projektet kostat 100 miljoner kronor och resultatet är obefintligt. Vad som kommer att hända med projektet är fortfarande oklart, även om Ellen Hyttsten lovade ett förslag på lösning före jul.

Idag presenterade socialminister Göran Hägglund stolt resultatet från väntetidssatsningen. Alla landsting får godkänt av regeringen och SKL. 17 av 21 landsting ger 90 % av patienterna vård inom vårdgarantin. Övriga landsting ger i alla fall 80 % av patienterna vård i tid. En fullkomlig succé, ser det ut som.

Halland var allra bäst, 99 % fick behandling inom 90 dagar, vilket ger dem 15 978 970 kronor från behandlingsdelen av kömiljarden. Västmanland hamnade på nionde plats, 95 % av alla patienter får behandling inom 90 dagar. De kommer att få 13 536 548 kronor från samma pott.

Problemet är bara att de presenterade siffrorna inte är hela sanningen. Landstingen minskar delvis köerna genom att få patienterna att ställa sig i en kö för ”frivilligt väntande”. I den kön finns inte längre några garantier att du kommer att få vård i tid.

Frivilligköarna tas inte med i den statistiken över väntetider, och har inte påverkat utdelningen av kömiljarden. Eftersom det har uppstått frågor om frivilligt väntande gjorde SKL en särskild utredning om hur många som står i de här köerna i varje landsting.

I vinnarlandstinget Halland väntar 19 % av patienterna i frivillig kö till operation/åtgärd. Genom frivilligkön har minst 15 % väntat mer än 90 dagar på behandling totalt sett. Västmanland är allra värst i det här sammanhanget, frivilligkön till operation/åtgärd består av 48 % av patienterna. I Västmanland är det 27 % som har väntat mer än 90 dagar på sin behandling.

Landstingen har heller inte varit tydliga med information till patienterna. I Skåne placeras du i frivillig kö om du inte aktivt säger ifrån. SVT tar upp ett liknande exempel i Stockholm. Ann-Sofi Andersson behövde få tid till hörselläkare. Hon fick veta att väntetiden skulle bli ungefär 12 månader, vilket är 9 månader längre än vårdgarantin. Hon fick också veta att hon skulle höra av sig till vårdgarantienheten om hon hade några synpunkter på väntetiden. Hon uppfattade detta som att hon kunde klaga till enheten, vilket hon inte var intresserad av. Eftersom hon inte hörde av sig, hamnade hon i frivilligkön. Om hon hade vänt sig till vårdgarantienheten hade hon förhoppningsvis fått veta att hon har rätt till att söka vård på ett annat sjukhus eller i ett annat landsting, eftersom vårdgarantin inte uppfyllts.

Det är lovvärt att försöka korta köerna. Men om ett resultat är att landstingen skyfflar runt sina patienter i olika köer borde nog regeringen hålla inne sin generösa utdelning av 1 000 000 000 kronor. Eller belöna de landsting som faktiskt står för sina köer och jobbar aktivt med att förkorta de riktiga köerna.

Om kömiljarden i DN, SvD, SVT

Om Ann-Sofi Andersson i SVT

Om frivilligt väntande i Dagens Samhälle

SKL:s utredning om frivilliga köer.

Bristerna är stora i den psykiska vården för barn och unga, skriver Socialstyrelsen i sin första tillsynsrapport för vården. Här är några grundfakta om psykisk ohälsa och psykisk sjukdom, från Socialstyrelsens tillsynsrapport och från Mia Ramklints presentation Barn med psykisk ohälsa:

• Minst hälften av alla som behöver hjälp söker ingen hjälp över huvud taget.
• 2/3 av de som söker hjälp vänder sig inte till den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin (BUP-vården).
• 100 000 barn och ungdomar (5 %) söker vård vid de barn- och ungdomspsykiatriska klinikerna.
• Ju tidigare insjuknandet sker desto komplexare blir symptombilden.
• Ju längre tid med symtom desto större risk för fortsatt sjukdom och för låg funktion

Vården på BUP-enheterna i Sverige skiljer sig mycket åt i Sverige. I tillsynsrapporten tar Socialstyrelsen upp ett exempel med två sexåringar med samma symtombild, de var bråkiga och hade svårt i kontakten med andra barn. De sökte tillsammans med sina föräldrar  vård på två olika barnspsykiatriska enheter. Den ena fick omedelbart diagnos (ADHD) och bästa tänkbara stöd och hjälp. Den andra fick samma diagnos, men det tog fyra år innan behandling och stödåtgärder kommit igång.

Läkare är alldeles för lite delaktiga, påpekar Socialstyrelsen. När de granskade patientjournaler upptäckte de att 60 % av patienterna inte fått träffa läkare under vårdtiden. Läkarkontakten är viktig för att barnet/ungdomen ska få en fullständig bedömning av sina behov och rätt insatser.

Slutligen kritiserar Socialstyrelsen journalföringen, framför allt inom öppenvården. Det kan finnas sida upp och sida ner med text utan att det framgår varför barnet kom dit, vilken vård som har ordinerats och om den har hjälpt.

Under 2010 kommer Socialstyrelsen fortsätta granska ”första linjens vård”, alltså primärvård, BVC:er, skolhälsovård och liknande.

Några länkar för barn och ungdomar som söker hjälp:

• BRIS, Barnens rätt i samhället. Här kan du ringa eller maila och få hjälp och stöd
• Hjälplinjen. En telefontjänst för både barn och vuxna.
• PHIR, vägar till psykiskt hälsa. Här finns länkar till några organisationer som jobbar med barn och ungdomar som mår dåligt
• BUP.nu. En sida främst för ungdomar som söker information om BUP i Stockholm. Du kan skriva anonymt och få råd och tips om svårigheter och psykiska problem.
• Självhjälp på vägen. Ett samarbete mellan Attention och Akademiska sjukhuset i Uppsala. Där finns information, stöd och hjälp vid olika funktionshinder.

Var med och stoppa svininfluensan
För att man ska kunna stoppa spridningen av svininfluensan, som benämns den nya influensan A(H1N1), är det viktigt att alla som kan vaccinerar sig. Vaccinet mot svininfluensan är gratis för alla.

Information från kampanjsidan:

Varför ska jag vaccinera mig?
Pandemier, som svininfluensan, inträffar några få gånger per århundrade. Många som blivit svårt sjuka i svininfluensan är unga, tidigare helt friska personer. För första gången i historien finns vaccin mot en influensapandemi.

Igår var den årliga Vårdgalan, med intressanta föredrag, utställare och besökare. Lisa Brouwers från Smittskyddsinstitutet visade hur de använt simuleringar för att räkna ut vilka effekter massvaccinationen mot svininfluensan skulle ge. Hon kunde berätta att redan vid ganska låga vaccinationsgrader kan den värsta toppen minskas. Det är fortfarande värt att så många som möjligt att vaccinera sig, eftersom det minskar det totala antalet sjuka i långa loppet.

Lotta Nordh Rubulis berättade om Ungdomsmottagningen på nätet, UMO.se. Det är lyckad tjänst med många användare. En del av deras framgång bygger nog på att de i så hög grad har tagit med målgruppen när de utvecklat sidan och materialet som liggar på UMO.

Under kvällen fick OmVård.se pris inom kategorin Digitala Patienttjänster med motiveringen:

OmVård.se är en genomarbetad sajt som gör det möjligt för patienter och anhöriga att jämföra olika vårdgivare med varandra. Informationen presenteras på ett enkelt och visuellt attraktivt sätt. En efterfrågad tjänst som fyller ett stort behov.

Vi är mycket glada för priset, vi ser det som ett bevis för att små, entreprenöriella aktörer behövs för att ta fram IT-lösningar för den ansträngda vårdsektorn. Men om man på allvar vill ha en hög innovationskraft inom området måste den nationella IT-strategin göra det möjligt för mindre aktörer att konkurrera med nytänkande tjänster och idéer som kan göra nytta.

Det finns mycket att göra, där tillgängliggörande av offentlig data är en viktig punkt. En annan är att bygga upp de nationella IT-lösningarna på ett sånt sätt att externa tjänster lätt kan haka in i dem. Det är nu det kan hända!

Computer Sweden, IT i vården och Dagens Medicin har skrivit om Vårdgalan och pristagarna.

Sjukvårdsrådgivningen AB har på uppdrag av SKL arbetat med den nya vårdportalen ”Vården på webben” under flera år. Redan för tre år sen startade projektet, och inför upphandlingen 2008 hade Sjukvårdsrådgivningen bland annat gjort en omfattande kravanalys. Logica vann upphandlingen, värd över 60 miljoner kronor, och i dagarna skulle den nya vårdportalen lanseras. Ingenting gick enligt planerna, och istället sade Sjukvårdsrådgivningen och Logica upp samarbetet förra veckan. Skälet var att Logica inte kommit så långt som planerat.

De har hittills fått 15 miljoner kronor, men det är oklart vad de har hunnit göra för pengarna. Ellen Hyttsten, vd för Sjukvårdrådgivningen har ändå inte gett upp hoppet. Inom tre år ska vårdportalen vara uppe, och alla landsting ska vara anslutna.

Den stora frågan är vad Sjukvårdsrådgivningen kommer att göra nu. Hur sköts nästa upphandling? Hur undviker de att hamna i den här situationen igen? Kommer de att öppna sig för smidigare sätt att utveckla vårdlösningar? Förhoppningsvis kommer den fortsatta användningen av resurserna vara mer klok och effektiv.

Läs mer på SVT.

Tack för alla svar! Nu har vi stängt enkäten, och kommer snart med resultatet från den!

Vi skriver just nu om förlossningar och vill veta mer om hur du upplevde din! Svara gärna på enkäten här nedan. Och om du vill lägga in den på din egen blogg eller länka till den finns kod och länk längst ner på sidan.

Om du vill ha enkäten på din egen blogg kan du lägga in den här koden (i HTML-läge):

<iframe height=”1289″ allowTransparency=”true” frameborder=”0″ scrolling=”no” style=”width:100%;border:none”  src=”http://omvard.wufoo.com/embed/m7×4a3/”><a href=”http://omvard.wufoo.com/forms/m7×4a3/” title=”Förlossningar” rel=”nofollow”>Svara på frågor om din förlossning!</a></iframe>

Du kan också länka direkt till enkäten:

http://omvard.wufoo.com/forms/farlossningar/

Den blogg som samlar in flest svarande kommer att vinna ett pris, så se till att de fyller i ditt bloggnamn i sista frågan.

Idag är den internationella AIDS-dagen, för att uppmärksamma och bekämpa sjukdomen. Här är några nyheter om vad som har hänt runt om i världen och i Sverige.

I Kina har hälsoministeriet för första gången på sagt sig redo att bekämpa AIDS, och för en vecka sen berättade de att sexuell överföring är huvudorsaken till smittspridningen idag. Senare släppte de på ytterligare ett tabu genom att berätta att smittan sprids bland homosexuella män. Tidigare har de främst lyft fram sprutnarkomaner och illegala blodgivare som främsta smittspridare. Det är dock mycket kvar att göra, enligt Newsdesk. Bland annat är kunskapen om sexuellt överförbara sjukdomar låg bland vanliga människor i Kina, liksom kondomanvändningen, bland annat eftersom kinesiska myndigheter så länge har underlåtit att informera om detta. Kinesiska myndigheter drar sig för att samarbeta med NGO:er. Och även om de har avkriminaliserat homosexualitet (1997) och slutat säga att det är en psykisk sjukdom (2001) har de ännu inte kommit så långt att de arbetar med gay-grupper och hjälper dessa att skydda sig själva.

Jacob Zuma, Sydafrikas nya president, berättade idag att landet kommer att ta tag i AIDS och HIV på ett helt nytt sätt. Förre presidenten, Thabo Mbeki, ifrågasatte kopplingen mellan HIV och AIDS, och hade en hälsominister som rekommenderade vitlök mot sjukdomen. Nu kommer landet istället satsa på vetenskap och medicin. Från och med april nästa år kommer alla HIV-smittade barn under 1 år att behandlas med mediciner. Även gravida HIV-smittade kvinnor kommer att medicineras. Landet kommer också att satsa på snabbare medicinering av nysmittade. Målet är att 2011 ska 80 % av alla som behöver medicin behandlas. Som MSNBC skriver är Zuma en osannolik AIDS-hjälte, efter att bland annat våldtagit av en AIDS-sjuk vän till familjen.

I Stockholm kommer ett nytt sprutbytesprogram att provas. I kombination med andra metoder för att begränsa smittspridningen kommer Sverige förhoppningsvis att bli bättre på att stoppa smittspridningen av HIV, AIDS och Hepatit, skriver DN.

Läkare Utan Gränser varnar för att finanskris och lågkonjunktur kan minska hjälpen till AIDS- och HIV-sjuka i världens fattigaste länder. De drabbade måste få behandling livet ut, och en minskning av bidrag och hjälp kan underminera flera års arbete att bekämpa HIV och AIDS. Många människor riskerar att dö de närmaste åren om sjukhusen inte har råd att behandla dem.

AIDS.gov, amerikanska regeringens AIDS-satsning, vill ge ett ansikte till AIDS för att göra människor medvetna om vad sjukdomen handlar om. Titta bland annat på deras sida på Flickr.