Debatten om antibiotikaresistens vandrar vidare på webben och i tidningarna. Gunnar Kahlmeter, överläkare och ordförande i Europeiska kommittén för antibiotikafrågor, varnar i DN för följderna med den höga antibiotikaanvändningen vi har idag. Genom att inte kunna behandla en del vanliga sjukdomar finns det risk för att medellivslängden kan minskas med kanske 10 år i Europa. Ylva Johansson kopplar i en annan artikel i DN ihop den ökade antibiotikaanvändningen och Vårdval Stockholm, och vill att Socialstyrelsen ska granska hur olika modeller för vårdval påverkar användningen av antibiotika. 

Slutsatserna man kan dra från detta är ibland rätt hisnande. Bloggaren Leif hävdar att Vårdval Stockholm förkortar livet med 10 år i bloggen Leifs lilla rosa.  Bloggaren jj.n underkänner istället människans förmåga att fatta förnuftiga beslut. Han skriver i sitt inlägg Kapitalismen fungerar inte idag heller att: 

Det är uppenbart att människor har svårt att värdera riskerna och vad som är farligast både för sig själva och omgivningen.

Andra funderar mer konkret på hur man kan lösa problemet. Forskaren och läkaren Sigvard Mölstad vill skapa ett Kvalitetsregister för antibiotikaförskrivning. Han förespråkar en restriktiv antibiotikaanvändning, och vill kunna följa varför antibiotika skrivs ut och att vårdcentraler ska kunna se var de ligger i förhållande till andra, allt för att uppmuntra läkare att hålla igen med förskrivningen. 

Också Zkrivarna har en lösning där både läkare och patienter behandlas som vuxna människor: 

Spring inte till läkaren direkt, kräv inte antibiotika.

Läkare – var restriktivare med utdelning av antibiotika.

Läkemedelsindustrin – satsa på att ta fram ny  verksam antibiotika oavsett vad myndigheterna hittar på, det kan rädda många liv!

Som jag skrev i inlägget Forskningens och hälsans dag råder det akut blodbrist i Uppsala, flera operationer har varit tvungna att ställas in. Som väntat var problemet inte isolerat där. I DN läser jag om att en rundringning till de större sjukhusen visar att läget är akut över hela landet. 

Varje sommar brukar det vara brist på blod, men det är inte vanligt redan i maj. Så om du har möjlighet – ge blod! Själv ska jag gå till Kungstappen så fort jag har fått bukt med min förkylning.

I Södra Asien dör ett barn varannan minut av infektioner för att de antibiotika som ges inte längre är verksamma. I Tanzania dör nära häften av de barn som är infekterade med multiresistenta bakterier i blodet. Även i Sverige har nyfödda barn med denna typ av bakterier dött.

Det skriver bland annat Otto Cars i SvD:s Brännpunkt, det handlar om följderna av multiresistenta bakterier. De beskriver den pandemi som råder i världen idag – antibiotikaresistenta bakterier sprids över världen, många dör. Det finns ingen samlad bild av läget, men enligt gruppens skattning är pandemin på det högsta steget på WHO:s pandemiska. Orsaken till att bakterier blir resistenta är väl känd: alldeles för mycket antibiotika används i världen, och alldeles för många personer avslutar sina antibiotikakurer för tidigt. 

Samtidigt låter DN två reportrar besöka läkare med påhittad bihåleinflammation. Nio av tio läkare de besöker skriver ut antibiotika, de flesta utan att ta bakterieodling eller ens titta dem i näsan. Det här är ett exempel på fångdilemma, skriver Fredrik Stjernberg i den intressanta Riskbloggen, alltså att det som är positivt för den enskilda individen gör att det blir dåligt för hela gruppen. Gustaf Lilliehöök, den läkare som inte skrev ut antibiotika, illustrerar tydligt fångdilemmat i en intervju i DN:

Att tala om resistens är ingen idé.

– Nej, det bryr sig få om. De vill bli friska. Men de flesta förstår när man förklarar att vi inte kommer att ha några fungerande antbiotika i framtiden om vi skriver ut på felaktigt sätt. 

Slutsatsen är att de risker vi tar om vi fortsätter att överanvända antibiotika är långt större än de besvär vi får stå ut med om vi är restriktiva. En doktor som är generös med pencillinkuren är kanske inte den bästa doktorn, även om det känns så i stunden.

Förra onsdagen träffade var jag i Kungsträdgården på Forskningens och hälsans dag. Dagen firas över hela världen och handlar om hur viktig forskningen är för vår hälsa. Karolinska Trial Alliance, som arrangerade dagen, berättade att Sverige tidigare har legat på topp med medicinsk forskning, men att vi nu halkar allt längre ner. Ett av problemen är att för få ställer upp som försökspersoner. Det saknas också många organdonatorer och blodgivare.  

Flera patientföreningar var på plats och många besökare passade på att testa sin hälsa. Man kunde mäta handstyrka hos Reumatikerförbundet och sin insulinnivå hos Diabetesförbundet. Det var tråkigt nog ganska glest med besökare när jag var där, men jag hoppas att det passerade många människor under dagen som tänkte lite extra på att ta hand om sin egen och andras hälsa. 

Och är du intresserad av att vara med i medicinska försök, registrera dig i organregistret eller bli blodgivare, följ länkarna!

Uppdatering: Om du bor i Uppsala, ge blod! Idag, tisdag, skriver UNT att blodbristen på Akademiska sjukhuset är akut. Det som framför allt saknas är blodgrupp B och 0. Flera operationer får ställas in, för första gången på flera år. Sjukhuset kommer att få blod från andra delar av Sverige, men det täcker troligen inte behovet.

SVT Gävledala berättar idag om en kvinna i Leksand som i åtta år levde i ett demensliknande tillstånd på grund av övermedicinering. Hon fick bland annat en medicin som egentligen ska ges till epileptiker. Kvinnan blev till slut mycket dålig och ett team kopplades in som skulle ta hand om henne under den sista tiden. Först då gjordes en ordentlig genomgång av hennes medicin. De tog omedelbart bort all onödig medicin, och kvinnan vaknade till och kunde till och med ta hand om sig själv under en period!

Människor över 80 år står för en stor del av både läkemedelsanvändningen och vårdutnyttjandet i Sverige. SBU Kunskapscentrum för hälso- och sjukvården visar i sin rapport Äldres läkemedelsanvändning – hur kan den förbättras? att många äldre lider i onödan av läkemedelsrelaterade problem och att felförskrivningen kostar samhället många miljarder varje år.

Apotekaren Ulrika Gillespie vid Uppsala Universitet har visat att det här kan förändras om en apotekare är delaktig när medicin skrivs ut till äldre, som både DN och UNT rapporterade förra veckan. I studien hade apotekaren en helhetssyn kring medicinering, genom att lista samtliga mediciner de äldre fick utskrivet, se över doser och delta i ronder.

Gemensamt för Ulrika Gillespie och fallet med kvinnan i Dalarna verkar vara att samordning, helhetssyn och samlad information, eller brist på detta, är avgörande för att de äldre ska få en vård som helar i stället för orsakar lidande och död.

Världshälsoorganisationen (WHO) beräknar att 500 000 dödsfall varje år i samband med operationer hade kunnat undvikas. För att förbättra patientsäkerheten har WHO tagit fram en enkel checklista att användas vid operationer. Vid tre tillfällen under operationen går operationslaget tillsammans bland annat igenom vilka som deltar, vad som ska göras och om det finns några riskfaktorer som allergier.

Enligt artikeln Surgical Safety Checklist i Brittish Medical Journal i januari i år är checklistan verkningsfull. På de sjukhus där den användes reducerades antalet dödsfall med 47% och komplikationer med 36%.

Om du är nyfiken på hur man använder checklistan har WHO gjort en instruktiv film

Checklistan är också med i ett avsnitt av Cityakuten.

Checklistan finns på svenska och används på allt fler sjukhus i Sverige, bland annat Gävle sjukhus och Nyköpings lasarett. Om du ska opereras, se till att fråga om din klinik använder listan!

Patientdelaktighet och oberoende jämförelser är hett just nu. I rapporter, betänkanden och diskussioner lyfts det fram. Bland annat har Socialdepartementet börjat ta fram en Nationell strategi för kvalitetsutveckling genom öppna jämförelser inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården.

Att det är stora brister är uppenbart. Igår överlämnade Socialstyrelsen sin stora hälso- och sjukvårdsrapport till regeringen, och publicerade också en debattartikel på DN. En av deras slutsatser är att vården inte är tillräckligt patientfokuserad. Patienterna är inte delaktiga och vårdgivarna brister i information och bemötande.

Rapporten visar också att skillnaderna i vården är stora, både mellan landsting och mellan enskilda vårdgivare. Om du är högutbildad svensk har du mycket större chanser till bra vård än om du är lågutbildad invandrare. Både DN och SVT har gjort intressanta inslag om detta.

Men när patienterna ska börja få informationen är inte lika klart. Det finns med som en strategi i Socialstyrelsens rapport: Öka öppenheten om vårdens resultat. Socialstyrelsen efterfrågar producentoberoende utvärderingar där resultat och jämförelser blir lätt tillgängliga för vårdkonsumenten. Socialdepartementet tar upp det i sin nationella vision 2015. Vårt tips är att titta in på OmVård.se i slutet av augusti.

På förmiddagen idag var jag och Pontus på pressfrukost som Astma- och allergiföreningen i Stockholms län anordnade. Föreningen, med Marléne Lilja i spetsen, genomförde 2007 och 2008 en undersökning av hur vårdcentralerna i länet arbetar med astma- och allergivård. Genom sin undersökning kan de nu ge råd om vilka vårdcentraler som har kunnig vårdpersonal, bra utrustning och särskilda mottagningstider för astmatiker och allergiker.

De berättade att generellt har stora vårdcentraler ofta bättre kvalitet på vården än små. Däremot finns det ingen större skillnader mellan olika geografiska områden. Tyvärr uppfylls sällan de riktlinjer som finns. Om du har astma/KOL så kan du hitta bra checkfrågor till din vårdcentral här.

Pernilla Nyberg berättade en engagerande historia om varför det är så viktigt med rätt vård. Hon har en femårig son, multiallergiker. Listan över det han var allergisk mot tog aldrig slut, det var viltkött, lammkött, griskött, nötkött, mjölk, potatis, de fyra sädesslagen, nötter, fisk… Den kamp hon fick gå igenom för att han skulle bli ordentligt testad och få tillgång till relevant vård var oändlig. Gång på gång blev hon hemskickad, kallad överbeskyddande mamma, anklagad att missförstå eller överdriva. Nu har hennes son ett helt team av experter på Sachsska barnsjukhuset som hjälp och stöd, men resan dit tog alldeles för lång tid.

Vår förhoppning är att den information som blir tillgänglig på OmVård.se ska göra det enklare för den stora gruppen astmatiker och allergiker att få relevant vård.

Kerstin

Idag intervjuade jag Jane Cederqvist, redaktör för boken ”Recept för vården” som gavs ut i höstas på SNS förlag. I boken, och i vårt samtal, lyfter hon fram patientperspektivet som det allra viktigaste i vården.

Jane tog upp ett spännande exempel på varför det är så viktigt att patienten är i centrum. Medicinkliniken vid Höglandssjukhuset i Eksjö hade länge haft stora problem med väntetider och budgetunderskott. De försökte allt de kunde komma på för att förbättra situationen, men ingenting hjälpte. Det som till slut vände situationen var när de utgick från en fiktiv patient, 80-åriga ”Esther” med hjärtsvikt. De följde hennes väg genom vårdapparaten, från primärvård till avdelning, och tittade på hur de kunde skapa värde för henne i alla led. De förändringar de genomförde kortade vårdköerna, gav bättre vård, sparade pengar och skapade en bättre arbetsmiljö för de anställda. Janes slutsats är att alla vinner på att patienten sätts i centrum.

Mer om Jane och hennes medförfattare till boken kommer längre fram.

Att media kan påverka snabbt blev tydligt idag. Förra veckan kunde vi läsa i bland annat DN om det sorgliga fallet när en liten pojke dog eftersom han kom för sent in till sjukhuset. Hans oroliga mamma hade tre gånger ringt in till sjukvårdsrådgivningen för att få råd, och först under det tredje samtalet uppmanades hon att åka in till sjukhuset. Pojken gick inte att rädda.

Medhelp AB driver sjukvårdsrådgivningen i Stockholms län. I dagens tidning avslöjade DN att sjuksköterskorna på Medhelp får bonus när de håller nere samtalstiden. Nyheten skapade stor debatt och redan under eftermiddagen bestämde sig Medhelp AB för att ta bort bonussystemet, berättar DN.

Det finns ju naturligtvis ett värde i att snabbt få kontakt med sjukvårdsrådgivningen men det får ju aldrig, aldrig riskera en försämrad kvalitet.

Kerstin

Idag levererade vår grafiker Magnus den slutliga versionen av vår grafiska profil. Känslan av den har man redan kunnat ana genom den nya layouten på OmVård.se och främst vår nya logotype. Men det är inte klart än. Förutom att vi har hela innehållet på sajten kvar att sätta fram till lanseringen i slutet av augusti så har Magnus ännu inte gått igenom den totala designen på sidan, vilken vi givetvis tror kommer att lyfta känslan på sidan ännu mer.

I den grafiska profilen ingår också visitkort, och det kommer att kännas mycket bra att äntligen kunna utväxla visitkort med alla de spännande personer vi möter, inte bara ta emot och säga ”Vi är så nya att vi inte har några kort ännu. Men du kan gå in på nätet…”

Nästa uppgift i grafikutvecklingen är att ta fram vår förstasida, och utifrån denna konkreta element såsom ikoner, rutor, knappar, eventuella pop-up varianter etc. Utöver att det är hög tid att realisera vår stil och design är det av stor vikt att vi snart kan börja visa våra olika intressenter och inte bara i ord förklara hur vi vill uppnå vårt syfte. Patientföreningar, registerhållare, departementspersonal och söktjänstpartners har alla efterfrågat detta, och snart kan vi äntligen erbjuda det också.

I övrigt jobbar teknikteamet med utvärdering av CMS, system för publicering och hantering av innehåll på sidan. Detta kommer att vara en väsentlig del av det ni användare kan ta del av och själva bidra med innehåll genom på sidan, d v s det kommer att vara viktigast för vår debatt/forum- och nyhetsfunktion. Redan på fredag räknar teamet med att ha underlag nog för att ta beslut om hur fortsättningen kommer att se ut. Spännande!