En återkommande fråga i vården är om man ska betala för delar av sin vård själv eller vänta på sin tur. Idag är vården nästan uteslutande finansierad med skattemedel samtidigt som allt fler skaffar privata försäkringar vid sidan av.

Därför frågade vi partiernas vårdtalespersoner helt enkelt hur vården ska finansieras. Partierna delar upp sig i två grupper, där skiljelinjen går mellan Socialdemokraterna och Miljöpartiet.

"All vård ska vara offentligt finansierad"

Elina Linna (V) och Ylva Johansson (S) anser båda att vården ska vara helt och hållet offentligt finansierad.

Elina anser också att det är viktigt att vården också ska drivas utan vinstintressen.

”Vi ser att konsekvenserna av att införa vinstintressen i vården blir att vårdgivarna väljer de patienter som är mest lönsamma att ge vård till och att de väljer bort kostnadskrävande patienter med stort vårdbehov. Vården blir ojämnt fördelad i landet eftersom vårdgivarna väljer att etablera sig i områden som är socioekonomiskt starka.”

Att några köper vård, fast inte alla kan, är orättvist och riskerar att skapa A- och B-lag i vården.

Möjlighet att betala själv för de som vill

Övriga partier, inklusive Miljöpartiet, anser att det ska gå att komplettera den offentligt finansierade vården med en egen försäkring, men att det egentligen inte ska behövas.

”Offentligt finansierad vård vara så konkurrenskraftig att privata sjukförsäkringar inte behövs” tycker Anders Andersson (KD).

Kenneth Johansson (C) svarar:

”Det finns plats för privata sjukförsäkringar vid sidan av den offentligt finansierade vården. Det kan t ex handla om personer och företag som prioriterar snabbt tillgänglig vård även för enklare åkommor.”

Filippa Reinfeldt (M) lägger till:

"Sverige ska ha en gemensamt finansierad hälso- och sjukvård, av hög kvalitet och utan köer. Genom att bedriva en bra och tillgänglig sjukvård gör vi privata vårdförsäkringar onödiga."

Läsarundersökning

Vi har ställt samma frågor till våra läsare som till partierna. Fördelningen blev ungefär likadan. De som tänker rösta rödgrönt vill nästan uteslutande ha en offentligt finansierad vård. Alliansväljarna vill i olika grad ha privat finansiering. 

Framtidens finansiering

Vården är en stor post i de offentliga finanserna. 2007 var vårdens utgifter 278 miljarder kronor, vilket är cirka nio procent av Sveriges BNP. Det är ungefär lika stor andel av BNP som de flesta EU-länderna. USA ligger över Sverige, där står sjukvården för 15,7 % av BNP. (Data från Världsbanken.)

Beräkningar visar att behoven kommer att öka, bland annat på grund av den åldrande befolkningen. Fram till 2030 kommer hälso- och sjukvårdens kostnader öka med 150-300 miljarder kronor.

Hur vården ska finansieras är en svår fråga för framtiden, som kommer att kräva mycket eftertanke för att lösas. Redan i dag saknas pengar för att helt finansiera vården. Eftersom vi har en åldrande befolkning, där stora grupper inom kort kommer att gå i pension och så småningom också bli allt mer vårdbehövande, kommer finansieringen av vården att bli en allt viktigare fråga.