Det nederländska välfärdssystemet har av tradition, liksom det svenska, präglats av principer om jämlikhet och solidaritet och en gemensam finansiering. Men till skillnad från Sverige organiseras det nederländska hälso- och sjukvårdssystemet genom privata försäkringar och vårdproducenter. Konkurrensen på den nederländska sjukvårdsmarknaden är dock starkt reglerad och stor vikt läggs vid att bevara den gemensamma finansieringen och den universella täckningen. Under de senaste åren har en rad förändringar genomförts, bland annat för att öka konkurrensen både mellan försäkringsbolag och mellan vårdgivare, och för att stärka patienters ställning.

Alla tas emot

Under 2006 lanserades ett nytt försäkringssystem där alla medborgare tecknar en enhetlig och obligatorisk basförsäkring. Innehållet fastställs av staten och i den ingår primärvård, specialiserad vård, psykiatri, akutvård, medicinska hjälpmedel, mödravård, tandvård (upp till 22 år). Även viss paramedicinsk vård ingår i basförsäkringen. Det gäller till exempel sjukgymnastik, logopedi och dietistråd. Vården tillhandahålls av privata vårdproducenter, enskilda läkare och vårdinrättningar som träffar avtal med försäkringsföretagen, som i sin tur konkurrerar om kunderna (medborgarna) genom att erbjuda sjukvårdsförsäkringar.

Alla medborgare måste teckna en grundförsäkring och försäkringsbolagen är skyldiga att acceptera alla medborgare som kunder oavsett ålder, kön och hälsostatus. Utöver val av försäkrare kan medborgare i Nederländerna välja nivån på premien, vilken typ av försäkringsbrev de önskar (vård eller ersättning för utgifter), vårdgivare och självrisknivå, från € 150 (€ 103 för kroniskt sjuka) upp till € 500. De kan även välja att teckna tilläggsförsäkringar för vård som inte inkluderas i baspaketet, vilket under 2008 hela 92 procent av befolkningen gjort. De vanligaste tilläggen är ofta sjukgymnastik, tandvård, glasögon/linser och alternativmedicin.

Stöd för att välja

För att underlätta möjligheten till informerade val publiceras konsumentut­värderingar av försäkringsbolag på www.kiesbeter.nl som en form av användarvänliga kvalitetsjämförelser. På webbsidan finns även annan konsumentvänlig information om till exempel läkemedel, apotek, vårdgivare och patienträttigheter. Regeringen har också sammankallat kommittéer där patient­företrädare, vårdgivare och försäkringsbolag ingår, för att utarbeta så kallade ”normer för ansvarsfull vård”. Dessa ska ligga till grund för de nationella kvalitets­indikatorer som ska tas fram dels för den kvalitet patienterna upplever, dels för kliniska processer och utfall. Målet är att det 2011 ska finnas nationella indikatorer för 80 produkter inom den specialiserade vården. Det kan ytterligare förbättra möjligheterna för medborgarna att välja vårdgivare efter den kvalitet som utförs.

Vårdbidrag för den som inte kan betala

I Sverige betalar vi genomsnitt 20 000 kr/år per person (motsvarande cirka € 1850) för hälso- och sjukvården genom landstingsskatten och olika statliga skatter. Premien i Nederländerna är i genomsnitt cirka € 1 050/år (till det kommer ytterligare finansiering genom en arbetsgivaravgift om 6,5 procent). Försäkringsbolaget bestämmer hur mycket denna premie ska kosta, men de måste erbjuda samma vård till alla försäkringstagare för denna premie. Medborgare som inte har möjlighet att betala den fastställda premiesumman för grundförsäkringen kan ansöka om ett statligt vårdbidrag, hur stort bidraget är beror på individuell inkomst. Barn under 18 betalar inga premieavgifter.

Valfriheten värnas

I det tidigare systemet var försäkringsbolagen tvungna att träffa avtal med alla vårdgivare i Nederländerna (alla som var ackrediterade av staten), ett krav som nu tagits bort. Försäkringsbolagen är dock fortfarande försiktiga med att på annat än frivillig basis begränsa kundernas valmöjligheter. Det innebär att de nederländska patienterna har stora möjligheter att välja såväl försäkringsbolag som vårdgivare. Vissa försäkringsbolag har på försöksbasis börjat erbjuda sina kunder reducerade premieavgifter och/eller återbetalning av självrisken om de väljer utvalda vårdgivare.  

Matilde Millares är medförfattare till rapporten: Vad vi kan lära av europeisk hälso- och sjukvård – erfarenheter och lärdomar från Storbritannien, Nederländerna, Belgien och Spanien. Svenskt Näringsliv, 2009