Vårdens kvalitet och utveckling

Magna Andreen Sachs är i grunden läkare, och har arbetat med kvalitetsutveckling i vården sedan sin tid som klinikchef på Danderyds sjukhus 1986-96.

- Alla olika kompetenser måste samarbeta och ha förståelse för varandras kunskap i vården. Patienten måste vara en självklar del av teamet, eftersom vården inte blir framgångsrik om inte patienten är delaktig, säger Magna.

Jane Cederqvist har bland annat arbetat som statssekreterare i Näringsdepartementet och Inrikesdepartementet. Under åren 2003-06 var hon ansvarig för kansliet KOMSAM i finansdepartementet, som följde kommuner och landsting med ekonomiska svårigheter. Hennes uppdrag var att följa situationen och komma med förslag på åtgärder från statens sida.

Stefan Kunkel är kvalitetschef på Södra Älvsborgs sjukhus. Han har tidigare doktorerat om kvalitetsarbete på sjukhus vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenska vid Uppsala Universitet.

- Vi arbetar processorienterat för att utveckla vården på Södra Älvsborgs sjukhus. Det innebär att vi försöker se på hela händelseförloppet och på hur det kan utvecklas, istället för att bara fokusera på enstaka delar.

Dialog istället för rykten

Jane berättar att den information om vårdkvalitet som finns i de Nationella Kvalitetsregistren (se faktaruta) i första hand är framtagna för vården internt och för forskning. Därför har det hittills inte varit särskilt enkelt att hitta och tolka kvalitetsinformationen.

- Ofta uppstår rykten, poängterar Jane. Jag hade tidigare en sommarstuga i Roslagen. Där ”visste” alla att Norrtälje sjukhus var dåligt på allt, utom på huggormsbett. Var informationen kom ifrån eller om det var sant eller inte gick inte att verifiera.  

- Om patienterna i stället får ta del av samma information som vårdgivarna kan det öppna för en dialog mellan patienten och sjukvården, tror Magna.

Magna blir märkbart engagerad när hon talar om dåligt bemötande och bristande dialog. Hon har flera exempel på beteende som är respektlöst eller rentav skadligt.

- Något av det mest ovärdiga är att lova en kallelse eller ett provsvar och sen inte återkomma till patienten vid den utlovade tidpunkten, och om patienten ringer och ber om besked börja skylla på tidsbrist eller annat. Det enda rätta att göra är att be patienten om ursäkt. Man får inte låta patienten vänta och undra.

Patienten i fokus

På Södra Älvsborgs sjukhus är en viktig del av utvecklingsarbetet att sätta patienten i centrum.

- Vi har bland annat representanter för Diabetesförbundet med i det utvecklingsarbete som rör diabetesvården, för att se vad som fungerar och inte, berättar Stefan.

- Det finns också andra sätt att som vårdpersonal kan sätta sig i patientens situation. Ett exempel är att göra en så kallad patientvandring, vilket innebär att man följer i en tänkt patients spår från ambulans, genom akutintag, in till undersökningsrum, röntgen, operation och avdelning. Du måste kunna förstå hur patienten upplever sjukhusbesöket. Samtidigt får du också en förståelse för helheten, hur dina uppgifter och kunskaper kuggar i dina kollegors roller och kompetenser.

Hur ser vården ut i patientens perspektiv?

- Det finns flera exempel där patientcentrerad vård har gett mycket positiv effekt, bland annat Höglandssjukhuset i Eksjö, säger Jane. Sjukhuset hade länge dragits med problem, missnöjda patienter och personal som vantrivdes. De hade försökt många metoder för att ordna upp situationen, men den metod som slutligen fungerade var när de utgick från en fiktiv patient: Ester, en äldre kvinna med hjärtsvikt. Genom att förändra vården i alla steg så att det gynnade henne kunde de vända en tung situation till ett framgångsrikt och lyckat sjukhus.

Metoden har sedan kommit att användas på många olika platser i Sverige för att utveckla vården.

Vård är ett teamarbete

En vanlig invändning mot kvalitetsregister som mått på sjukvårdens kvalitet är att den enskilda läkarens skicklighet är avgörande för resultatet. En skicklig läkare på en i övrig dålig klinik kan dra upp snittet. Både Jane och Magna tillbakavisar med kraft argumentet.

- Vård är teamarbete, säger Magna. Det går inte att som läkare komma in som från yttre rymden och göra ett bra eller dåligt jobb. För att resultatet ska bli bra måste gruppen fungera ihop.

- Ledarskapet är också centralt för att vården ska vara fungerande och hålla en hög kvalitet. En god ledare ska kunna se att en läkare är mindre skicklig och hjälpa den att utvecklas. En skicklig läkare kan bli en resurs i att lyfta sina kollegor, säger Jane.

- Många av de ledarskapsutbildningar som ges inom vården är ofta mycket tekniska. De handlar om ekonomisystem eller administration. Att som ledare förstå att det jag gör och säger är avgörande för att mina anställda ska bli motiverade till förbättringar är mycket svårare att ta till sig, säger Magna.

Patientcentrerad vård

För Jane, Magna och Stefan är utveckling, öppenhet och patientcentrerad vård nära sammankopplade. Varken valfrihet eller öppnandet av kvalitetsregistren är det som ensamt kommer att förändra vården. Däremot är det positiva steg på vägen där målet är en vårdapparat där patientens behov är i centrum och patienten är en självklar medlem av teamet - på sina egna villkor.